Indien har ett rikt kulturliv varav mycket bottnar i gamla traditioner och seder. Arkitektur, hantverk, musik, film och dans... bland mycket annat.

Arkitektur | Dans & Teater | Musik | Film | Litteratur | Traditionellt Arbete

Arkitektur
Arkitekturen i Indien återspeglar fyra perioder och fyra stora religioners inflytande över landet.

Buddismen var den dominerande religionen i Indien från ca 300-talet f.Kr. till ca 500 e.Kr. och har lämnat många fina konstskatter till eftervärlden. Många kan än idag beskådas i form av målningar i Ajantagrottorna utanför Aurungabad, skulpturer i tex. Elloragrottorna (som även de ligger utanför Aurungabad).  samt många väl bevarade stupor (Symbolen för nirvana).

Hinduismen var den dominerande religionen från tiden efter buddismen till stormogulernas era som började runt 1500-talet.
Den hinduistiska arkitekturen skiljer en hel del mellan åren och de olika delarna av landet. Templen är ofta höga tornliknande byggnader med utåtbuktande väggar eller lite pyramidformade, inte helt olika pyramiderna i Sydamerika. Templen och byggnaderna är dock oftast mycket utsmyckade och där ett tempel byggts smälldes det ofta upp många många fler till hela tempelstäder. Andra exempel är tempelgrottorna som finns i olika delar i landet och inte minst i Ellora och Ajanta (bredvid Buddistgrottorna). Statyer och reliefer som smyckar hinduiska tempel har ofta starkt erotiska och avancerade motiv med kurviga gudinnor och ståtliga gudar i många möjliga och omöjliga ställningar. Många lysande exempel på denna arkitektur kan man finna i Khajura-templen. 

Islam var kanske inte riktigt den dominerade religionen men dock den dominerande makten (med hjälp av Stormogulerna) under en stor del av den senare historien. Stormogulerna har lämnat många fascinerande byggnader och fort efter sig men tyvärr även förstört mycket av de tidigare.   Det mest kända och lysande exempel på mogulernas arkitektur måste vara mausoleet Taj Mahal utanför Agra i Uttar Pradesh. Just Agra med omgivningar samt Delhi var de viktigaste platserna i Stormogulriket. Utanför Agra finner man det vackra Fathepur Sikri som övergavs pga. vattenbrist efter mindre än 50 år. I Agra ligger Agra fort som är ännu ett exempel. Delhi kan stoltsera med Red Fort där påfågelstronen stod fram till Engelsmännens plundringståg... Nästan alla Indiska städer stoltserar med en Jama Masjid, huvudmoské.

Brittiska kolionaltiden:
Det brittiska väldet  innebar än mer plundrande av Indien och fler historiska kulturarv fick sätta livet till. Dock så lämnade engelsmännen en del egna monument av intresse.
Bland annat i städerna Kolkata, New Delhi, Chennai med flera. I Kolkata kan man beskåda Victoria Memorial (bilden) som har kallats för ett tafatt försök att överglänsa Taj Mahal. Vi håller med.

De stora berömda byggnaderna i Indien är överfulla av konst; det är utmejslat i marmor, små tillfilade ädelstenar är inpressade i perfekt mönster och allt är silkeslent och passar ihop perfekt, nötta av väder och vind i hundratals år. Ibland tusentals. Färgade glasbitar som bildar mönster av blommor är ihoppassade och ingen kan ana hur länge har suttit där. I taken glimmar silver och speglar, reflekterar ljus och tar upp färgerna från de små färgade glasbitarna i fönstren och väggarna pryds av alla tänkbara färger, utfört i glas, ädelstenar och påmålad färg. Tygerna i siden har vackra kanter i guldbrokad och är vävda i starkt orange, klart blått eller skimrande grönt eller djuplila.
Det är ett konstant överdåd i palatsen, även om de är nötta och plundrade och hur mycket man än försöker förstå hur det var på maharadjornas tid så går det bara inte att mana fram fantasierna. Det blir för mycket av det goda att man bara häpnar och fortsätter att spekulera i hur det verkligen var.
Marmor finns det gott om och det används fortfarande och exporteras till andra länder.

Se ett stort antal bilder på varierande arkitektur här i vårt bildgalleri!

Dans
Nästan all form av kultur i Indien har starka kopplingar till religionen och så har inte minst dansen. Dansen anses vara den utövning som står närmast bönen, mycket pga. dess nära förankring till olika mytologier och skaparberättelsen. De flesta känner nog igen den berömda rituella dansen som sedan 500-talet  dansats av kvinnor runt om i de olika templen. Den karaktäriseras av av det omfattande teckenspråket med framför allt händer och ögon (inte helt olika kathakalidansarnas). Till dansen bjöds även berättelser, sång och musik.
På 1930-talet förbjöds denna form av religion och konstutövande av engelsmännen men den lever dock ännu vidare som koreografisk scendans.
Den mest berömda dansformen i Indien måste nog ändå vara dansen från Kerala -Kathakali. Kathakali som utvecklades under 13- och 1400-talet till Shivas ära är inte bara en dans utan nästan mer som teater. Föreställningarna baseras ofta på olika gudahistorier från tex. Ramayana och Mahabharata. Männen, för det är bara män som spelar rollerna (även kvinnorollerna) är hårt sminkade och har ofta klädesdräkter som väger över 40 kg! En föreställning kan ta över tre timmar och dansarna uppträder ofta tre till fyra gånger på en natt. Historierna berättas med hjälp av 24 olika handrörelser som i kombination kan ge över 600 ord. Utöver handrörelserna fyller ögonen (som oftast färgas röda genom att frivilligt irritera dem) en viktig roll. Ögonen far omkring som små pingisbollar under ett världsmästerskap. Akten ackompanjeras av olika trummor och slaginstrument.
Det är till stor del tack vare denna dans som vi idag har ayurvedisk oljemassage. Den utvecklades troligen av dansare som efter de hårda föreställningarna masserade varandra med olja för att mjuka upp kroppens överansträngda muskler.
Titta gärna in här för att se lite videoklipp och bilder från olika Kathakaliföreställningar.

Musik
Musik är något du hör i princip hela Indien i princip hela tiden. Den omåttligt populära filmmusiken fullkomligt skrålar ut över allt hela tiden. På bussar, torg, restauranger, i butiker, på TV. Ja finns där en stad så finns där den indiska filmmusiken. Även popmusik som har små drag av västerländsk musik börjar få fäste.

Nu är det kanske inte så illa som det låter. Den klassiskt Indiska musiken lever och frodas fortfarande och kännetecknas av instrumenten och den komplicerade rytmiken. 
Det finns två olika former av klassisk musik nämligen;

• Den dramatiska instrumentlösa musiken som med sång framför de gamla Vedasångerna och har så gjort i ca 3000 år!

• Kammarmusiken framförs ofta av stränginstrumenten vina, sitar, tambura samt av oboeliknande blåsinstrumentent och olika trummor. Till detta framförs en virtuos koloratursång. 

Filmens huvudstad -Bollywood
Bollywood är den Indiska upplagan av Amerikas Hollywood och där produceras fler filmer än vad den västerländska versionen får fram. Det är mycket musikal över filmerna; dans och sång och romantiken är på hög nivå. Män och kvinnor jagar dansande varandra runt träd, gungar och fladdrar med ögonfransarna. Kvinnorna sjunger på traditionsenligt vis med höga gälla röster, medan männens sång verkar variera lite mer. Våldet är mycket viktigt i de indiska filmerna och det är ofta ett tydligt spel mellan de onda och de goda. Ljudeffekterna är massiva och klippen lika så. På senare tid har de klatschat till det lite mer så att det ska vara modernare, men de gamla takterna sitter i. Är det indisk film så är det.

Även i Calcutta görs det film. Här har man istället valt att göra mer "seriösa" långfilmer utan allt våld, dansande och sjungande. I Calcutta får poesin och intellektet komma till användning inom filmindustrin. Personligen föredrar jag de traditionsenliga fighting-filmerna från Bollywood istället, de ställer ofta inget krav på att man ska förstå språket för att hänga med i handlingen!

Under 1990 beräknades antalet biobesök i Indien uppgå till 75 miljoner i veckan fördelat på drygt 12000 biografer, varav ett tusental ambulerande biografer.

Litteratur

Som mycket annat i Indien så kretsar även litteraturen runt religionen. Filosofiska, vetenskapliga och litterära texter har ofta starka kopplingar till religionen.
Den Indiska litteraturen kan spåras till den Vediska perioden, där de mest kända verken är de sk. Vedaböckerna (vilket kan liknas lite vid Kristendomens bibel). Vedaperioden avlöstes av den klassiska Sanskritperioden som höll i sig så långt som ca 1000 e.Kr. då den började bli utkonkurrerad av litteratur skriven på de olika moderna Indiska språken.
Nu för tiden finns massor av litteratur på de flesta Indiska språk även om Hindi och Bengali är mest representerat.
I Indien skrivs även mycket litteratur på Engelska medan annat översätts.
Vill du läsa skönlitteratur om indien så har vi recensioner på några bra verk här!

 

Traditionellt Arbete

Traditionellt arbete försvinner
I takt med att kvinnor lämnar det traditionella bylivet för det moderna stadslivet försvinner mycket kunskap kring textila traditioner och hantverkstraditioner. Kvinnorna har tidigare haft en stor och viktig roll i det traditionella skapandet av textilier, kläder och smycken till hela familjen.
Förändringar i det utvecklande samhället bidrar till att tex. herdefolken lämnar sitt yrke för arbeten i städerna och därmed förändras hela deras traditionella livsmönster, detta leder i sin tur till att en stor del av kunskapen kring skapandet av det traditionella hantverket också förloras.

Traditionellt hantverksarbete bevaras genom Project Marustali
Det är här som Nashis och Jyotis Project Marustali kommer in. Man kan inte förhindra utvecklingen, menar Nashi (under hennes föreläsning 17/9 ABF-huset, Stockholm), men man kan bevara den här unika kunskapen till eftervärlden och ge kvinnan (främst utsatta kvinnor så som änkor och barnlösa, utstötta) möjlighet att få en egen inkomst.
Indien, och då främst Rajasthan och den närliggande delstaten Gujarat, kan ses som en enorm skattkista när det gäller vackra textilier, naturligtvis är det viktigt att arbeta för att detta skall räddas. Genom Project Marustali vill man i framtiden kunna arbeta med traditionella metoder i nyskapande produktioner av textilier för försäljning i Europa.

Ett stort tack till Elin Bolmgren (Nashi) för redigering av text samt delgivande av gedigen kunskap och erfarenhet när det gäller traditionellt hantverksarbete!