Reklambaserade medier i Indien - En intervjuundersökning av medievalen hos en ung indisk medelklass.

Örebro Universitet
C-uppsats (10p), VT-05
Medie- och kommunikationsvetenskapligt program med internationell inriktning
Handledare:
Inger Larsson
Författare:
Henric Carlsson
Anna-Karin Persson

Läs hela uppsatsen som PDF-fil (325 kb)

Sammanfattning

Vi har rest till Bangalore, Indien, för att intervjua en ung indisk medelklass om deras medievanor, attityder kring reklam och varumärken samt om deras köpbeslut i samband med inköp av kapitalvaror. Vi har använt Electrolux som genomgående exempel i uppsatsen men även undersökt preferenser vid andra varutyper och varumärken.

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för vår undersökning. Eftersom vi saknade förförståelse kring ämnet föll valet av metod på en kvalitativ intervjumetod. Med de personliga intervjuerna har vi haft möjlighet att plocka upp nya och intressanta trådar och fördjupa oss i dessa. Vi har på plats i Indien intervjuat 14 respondenter och dessa kom vi i kontakt med genom ett snöbollsurval där en stor Indienkännare i Sverige rekommenderade oss att kontakta några företag i Bangalore, Indien. Vi har även intervjuat en representant för Electrolux i Indien via telefon. Intervjuerna har förberetts genom att skriva intervjuguider som har fungerat som ledsagare genom intervjuerna.

De teorier vi baserat uppsatsen på är till stor del teorier kring interkulturell kommunikation med Hofstedes kulturteorier och Gudykunst & Kims grundbegrepp. Detta har kompletterats med tidigare forskning inom genus och konsumtion i  Indien. För att kunna besvara frågorna kring marknadsföring har vi tagit ett avstamp dels i kulturstudierna men även kompletterat detta med viss marknadsföringsteori.

Vi har kommit fram till att det inom gruppen finns stora likheter i medieval, trots det enorma utbudet av tv-kanaler, nyhetstidningar och periodiska tidskrifter. I undersökningen har det framkommit att reklamen är något som oftast uppskattas och som i stora drag påverkar individerna i deras köpbeslut. Vi har även funnit att även om medierna fyller en stor och viktig roll så har de sociala nätverken ofta det slutgiltiga avgörandet.

Det har visat sig att de traditionella genusrollerna i stora drag håller i sig genom att kvinnor i större utsträckning än män fattar de avgörande besluten i samband med inskaffandet av vitvaror och heminredning medan männen oftast fattar besluten om övriga kapitalvaror. Vi har dock märkt att den kvinnliga ökade ekonomiska autonomin gentemot mannen lett till att kvinnorna börjar få större inflytande även där. Noteras bör även att männen inte helt står utan inflytande vid inköp av vitvaror och att vi även kan se en tendens till mer jämlika beslut.

Ett bra sätt att marknadsföra vitvaror är därför genom typiskt kvinnliga medium så som såpoperor och damtidningar. Detta bör dock kompletteras med andra medier så som engelskspråkiga underhållningskanaler, nyhetstidningar och annonstavlor. Internet har ännu inte vunnit någon plats som reklammedium men har ändå en viktig funktion som förlängning av det sociala nätverket samt som informationskälla genom bland annat företagens hemsidor.
Vi har fått svar på våra frågor men tycker vidare forskning inom detta ämne vore spännande.