Kastsystemet

Kastväsendet är ett uråldrigt påfund som kan spåras till den gamla vedaböckerna daterade långt före vår tidräkning. Kastväsendet är en form av klassuppdelning, och det enda sättet att stiga i graderna är att vara sitt kast troget och på så sätt återfödas i ett högre.
Diskriminering p.g.a. kast är förbjudet enligt den indiska grundlagen, i tillämpningen innebär det att man inte får behandla folk som "oberörbara" - även om det fortfarande sker. Det är fortfarande så att sämre jobb sköts av de i de lägre kasten, medan de rika med bra jobb och makt oftast tillhör något av de högre.
Förbättringar på detta område sker hela tiden, men det kommer ta lång tid innan kasterna förlorar betydelse, särskilt bland de fattiga och outbildade. Tex. så dödas många personer i stridigheter mellan kasten varje år.
Det är även mycket ovanligt att man gifter sig (eller blir bortgift) mellan de olika kasterna.
Begreppet kaster är egentligen en gammal portugisisk benämning (Castas vilket betyder klan) på den uppdelning av folket som de fann i Indien.

Stort antal kaster

Det finns många olika uppgifter om antalet kaster i Indien. Uppgifterna växlar mellan 3000 och 6400 kaster (Jatis) samt upp till 25.000 underkaster! Daliterna kallas felaktigt kastlösa, de har sin kast (jati) men står utanför det ’ariska samhället’ och dess fyra varna.

Varna

Varna betyder färg och kommer troligen ifrån de invandrande klaner av Indoeuropéer som delades upp efter hudfärg. De olika kasterna var ett sätt att hålla de olika raserna rena genom att undvika giftermål med ickearierna som redan bodde i Indien.
Det sägs att guden Brahma skapade människorna utifrån sin egen kropp, från huvudet kom prästerna fram, krigarna kom från armarna och låren gav liv till bönderna. Fötter anses vara en mindre aktningsvärd kroppsdel och därifrån härstammar bönderna enligt folktron. De olika varna har olika grad av rituell renhet och är uppdelade enligt tabellen nedan.

Personerna i den femte gruppen kommer till stor del från stamfolk och urinvånare.
De olika grupperna kan i sin tur delas upp i flera underkaster eller Jatis. Varna har idag till stor del förlorat sin betydelse i Indien och när man talar om kasttillhörighet är det oftast Jati man menar.

Jati

Begreppet jati kommer från janam=födelse och har betydelsen "vad man är född till" (Så när man frågar vilken kast någon tillhör så undrar man vad personen i fråga är född till). Man kan jämföra detta med vårt forna skråväsende, alltså en uppdelning i yrkesgrupper (Skomakare, skräddare, krukmakare, jordbrukare osv.). Självklart arbetar inte alla inom sin kasts yrke nuförtiden, men det är så det fungerar, man har fortfarande benämningen kvar; vad man är född till att vara.  En europé skulle alltså tillhöra ”kasten” Europé eftersom denne är född som europé och de flesta länder har ju inte samma traditionella "yrkessystem" som man har i Indien (om vår plats i kasthierarkin, se stycke ’Västerlänning i Indien’).

Betydelsen av kaster

Det finns inga kastlösa, alla människor har en grupptillhörighet, en kast, något som de är födda till.
Nashi berättade under hennes föreläsning (17/9-02 ABF-huset, Stockholm) om ett exempel då en som är vegetarian (brahmanerna är mest strikta) aldrig skulle äta hemma hos någon som äter kött då tanken på kött känns oren. För brahmanen blir den köttätande personen oren. Eftersom det finns kaster som arbetar med sådant som är ’orent’, som tillexempel läder, så anses dessa vara orena och 'oberörbara'. Det är alltså dessa tankar om renhet och orenhet som skapar en så tydlig uppdelning i samhället. Förr i tiden var uppdelningen än mer tydlig, om en skugga från en oberörbar föll över någon, så var man tvungen att genomgå en lång renlighetsceremoni.
Staten försöker förändra tanken kring "lågkastiga" men det är inte helt enkelt då de som anses vara av lägre kast kanske har en helt annan uppfattning; de kan tycka att de är av högre kast än någon som av andra anses vara av högre kast. Där kommer yrkesstoltheten fram igen.