Vi diskuterar ofta hur det är att åka till Indien som ensam kvinna. Funkar alldeles utmärkt brukar jag tycka. Men att åka till Indien tillsammans med min man var klart en helt annorlunda upplevelse. Inte helt och hållet angenäm tyckte jag.
Har iofs varit det tidigare men det var ganska länge sen, sedan dess har jag varit där med kvinnliga vänner eller ensam. Och alltid ansett att jag blivit väldigt väl behandlad på alla sätt. Så det blev nästan lite av en chock att helt plödsligt bli betraktad som ingenting, eller ett bihang, en ägodel. Att dagarna i ända få höra, goodmorning SIR, have a nice day SIR, did you like the food SIR osv.
Det hände tom på resturangen att dom tog för givet att jag tänkte äta det samma som han så jag fick ropa kyparen tillbaka för att få lov att beställa. Uch, ruggigt igentligen !
Lämnade jag honom på hotellrummet och gick ut ensam var allt som vanligt igen !
Är det bara jag som är överkänslig, eller har ni andra upplevt detsamma ?
Om Indien.nu
Indien.nu grundades år 2000 som en ickekommersiell webbplats för spridande av information och resetips om Indien. Sajten drivs och utvecklas av Henric Carlsson som sedan 2007 bor i staden Udaipur, Rajasthan, Indien. Läs mer om Indien.nu här!
Kontakta oss
För frågor och synpunkter skicka ett mail till:
Webmaster
Vill du tipsa om arrangemang och evenemang i Sverige, maila:
Henric
För fler kontaktdetaljer, se kontakta oss.
© 1999-2020 Indien.nu
Jag känner inte igen mig i det du skriver. När jag reste i par blev jag alltid kallad madam (och min partner givetvis för sir), sällan, eller kanske aldrig, blev jag "bortglömd".
jag upplevde i somras när vi reste 2 killar & 2 tjejer att det bara var killarna som folk tog kontakt med på tåg osv. de kunde sitta & konversera i timmar, frågade våra manliga reskamrater om ditt & datt men vände sig aldrig mot mig eller de andra tjejen i vårt sällskap. lade vi oss i konversationen ignorerades vi. tråkigt, men ofrånkomligt tror jag. indierna tänker nog inte på att de gör så, eller gör nog så av respekt för våra manliga vänner som de säkert ser som våra pojkvänner/män.
Jag reste ofta ihop med tjejer, det var samma sak där att jag fick alltid notan, blev alltid tilltalad först etc. En gång så slog vi i ett gäng att de två tjejerna jag reste med var mina fruar, och det köptes och de fick vara ifred för alla frågvisa Indiska män.
Här är Ola med sina fruar på tur i Munnar
http://www.resdagboken.com/upload/18/bild188949.jpg
// Ola
Jag gillar faktiskt det här med tydliga könsroller :oops: (och ja; jag ÄR feminist! :wink: ) och tycker inte alls att det är galet att mannen får notan eller är den som blir tilltalad först; han är ju familjens överhuvud.
hehe ja en del glömmer faktiskt att det har sina fördelar med traditionella samhällen och att det finns många som uppskattar det, av båda könen. Det enda som finns i våra huvuden är "FÖRTRYCK" men riktigt så svart och vitt är det ju inte.
Jag håller med Yvette lite grand. Jag tycker att det kan vara väldigt skönt att ibland, då särskilt i Indien, slippa att bli tilltalad och utfrågad hela tiden. Att jag i Indien, för det mesta, har sällskap av en indisk man innebär att fokus absolut läggs på honom. Jag tycker t.ex. att det är jätteskönt när vi åker tåg och han är den som tvingas sitta och prata med medresenärer hela vägen. Jag kan sitta tyst och titta på landskapet som flyger förbi utan att behöva känna mig det minsta oartig. Sedan kan jag ge mig in i samtalet när jag själv känner för det. Kanske låter trist, men jag är ju trots allt svensk och är något mer återhållsam än de flesta Indier och jag tycker om att sitta tyst för mig själv, hur konstigt det än kan låta :wink: .
Men ibland kan även jag tycka att det är oerhört frustrerande när jag blir "osynlig" bara för att jag är i manligt sällskap. Känns ju oerhört löjligt när jag skall köpa kläder till mig själv och försäljaren frågar mitt sällskap vilken storlek eller vilken färg jag vill ha på mina kläder. Men då gäller det bara att ta för sig. Visst kan man mötas av viss förvåning, men de flesta brukar tycka att det är rätt kul att jag, som kvinna, visar vad jag vill.
Så vad vill jag egentligen ha sagt med detta inlägg? Jaaa, det kan man fråga sig... Kortfattat kan man väl säga att jag tycker att det är både positivt och negativt med denna mansfokusering. Det har helt att göra med vilken situation jag befinner mig i.
Men på allvar?! Nu kan ju inte alla vara med om allt försås, men jag har aldrig någonsin varit med om något liknande..! Jag skulle faktiskt också bli en smula förargad. :evil:
Naturligtvis kan det vara skönt att få vara ifred ibland, tex på tåg, det kan jag hålla med om. Men ändå har jag utan tvekan trevligare utan manligt sällskap för då vågar även kvinnorna tala med mej ibland, vilket jag klart uppskattar. Och männen brukar inte vara så jobbiga, nyfikna och intresserade men oftast inte påträngande. Min man därimot råkade ofta ut för timslånga diskussioner som han inte alltid uppskattade.
Jag inser också att Indierna inte behandlar mej, på ett för mitt sätt att se det kränkande vis, av illvilja, utan istället enligt deras syn på ett korrekt sätt. Det var ju också tydligast på dom inte så turisttäta ställena. Men jag har svårt att ta det !
Och det där med familjens överhuvud, skojar ni med mej ???
Inte i min familj......
;)
Nä, jag håller med Pajaflow. Yvette, du menar att eftersom mannen är överhuvud i en INDISK familj så förstår du osv. Eller? Även i din?
Skönt med gamla könsroller? Vadå, skönt med tradition, man vet sin plats, sina skyldigheter och rättigheter???
Bitrina, är det inte bilden av kvinnan som PASSIV som feminister brukar hata? Skönt att kunna sitta och ljuvt betrakta landskapet medan mannen tar tag i de sociala ansvaren och bestyren?
Hmm, plötsligt känner jag mig lite radikalt feministisk bland dessa inlägg. Visst ska man respektera folks traditioner (eller inte?), men jag tyckte det bara blev löjligt när folk frågade MIG vad min flickvän (eller fru, som vi sa ibland) heter etc. När vi gick till doktorn för HENNES öroninfektion frågade doktorn MIG allt om hur hon mår. Som om det var min hund det var fråga om. Jag brukar svara, men gestikulerande menande mot min tjej för att visa att : Hon står där, hon kan prata själv.
Nä, faktum är att vissa traditioner, var de än är i världen, inte alltid förtjänar respekt. Lika mycket som vi försöker förändra gamla mönster här i Sverige tycker jag det är bra om man försöker följa sina moraliska principer även i resten av världen så långt det är möjligt utan att såra någon. Eller ska vi också visa vårt förakt för de kastlösa? Ta seden dit vi kommer?
Om någon tror att kvinnor är passiva för att de kommer från traditionella samhället så har man megafel. Jag hade också en enkel, svart-vit syn på könsroller och jämställdhet där det mesta var fel med traditionella samhällena. Jag har dock ändrar mig radikalt i den frågan och ser nu mer nyanserat, mindre dömande och mer förstående på dessa samhällen i denna aspekt. Jag har lärt mig mycket om saker som jag tog förgivet tackvare att min partner är en mycket traditionell, kristen indiska.
På ytan ser man en förenkling och man förstår inte att det finns aspekter inom dessa samhällen som faktiskt ger kvinnor en stark ställning, på många sätt en starkare ställning än i vårt eget. Samtidigt så är det ju andra aspekter som kanske gör det mindre positivt också, men det är inte så enkelt och bara negativt som de flesta egocentriska svenskar tycks tro.
anncharlotte: Jag var med om precis samma sak. Reste med min dåvarande sambo och blev hyfsat trött på att alla började eller avslutade varenda mening med SIR, som för att demonstrativt visa att tilltalet inte gällde mig. Vid något tillfälle i en taxi som vi hyrt över dagen, tröttnade jag totalt på att guidningen bara vände sig till min sambo och då sade jag till taxichauffören att jag tog illa upp när han enbart tilltalade min sambo. Varpå taxichauffören vände sig till min sambo och undrade om det verkligen var ok att jag talade på det viset... 8O
Och yvette - vad gäller familjens överhuvud - i min familj är det jag som bestämmer! :D
Hmm... Korp, du tilldelar dina egna åsikter och din ståndpunkt attributen "nyanserat, mindre dömande, mer förstående, ger kvinnor starkare ställning" och de som vänder sig emot den typen av traditionalism för att ha "enkel, svart-vit syn" och kanske t.o.m vara egocentriska? Ok, självsmicker kan ju kännas trevligt, men du kommer inte direkt med argument? Inställningen att kvinnor och män bör bli jämlikare i hela världen, avseende rättigheter, talan och makt - på vilket sätt är det onyanserat?
Japp, precis. Jag tycker man får tänka sig in lite i hur det faktiskt fungerar i olika länder man besöker. Sedan om man hänger på det eller inte, eller ens kan förmås sig att acceptera det är en annan sak.
Ja, delvis faktiskt. Det är härligt att ha en stark man att falla tillbaka på; både bokstavligt och bildligt.
Och igen, ja precis. Det ÄR skönt att veta vad som förväntas av mig, och tycker jag att det fungerar för mig så ställer jag upp på det. Precis som att mannen gör det som förväntas av honom; det behöver inte nödvändigtvis vara mannen som mekar och kvinnan som städar, men kanske har det ofta blivit så, och än sen?
Sen vill jag bara inflika i att man inte kan kamma alla feminister med samma kam; det finns nämligen ett antal förgreningar: http://feministen.org/olika_sorters_feminism.shtml
En kvinna som har mina åsikter kan likväl vara feminist som en kvinna som har åsikten att mannen och kvinnan bör, ska och kan göra samma saker.
Det här har jag fortfarande inte varit med om; jag tror jag alltid fått tala för mig själv och jag tror inte jag skulle ta illa upp om min man fick tala för mig (även om jag faktiskt blev förbannad för att mannen skulle sitta fram i taxin, betala osv, men det var innan jag kom på hur landet låg) om något hände -så länge han sade vad jag ville! :wink:
Nog om detta nu, ett utomordentligt intressant ämne! Tack för ett bra inlägg Clownfish! :)
Det , det handlar om här anser jag inte är en fråga om könsroller i bemärkelse vem ska göra vad. Att i alla fall inte en man och en kvinna är bra på att göra samma saker är jag helt på det klara med. Sen är det ju inte alltid mannen som är den bästa bilmekanikern, det är en annan sak. Det handlar ju snarare om rättigheten som människa att föra din egen talan.
Jag blev iofs irriterad över att inte i alla lägen få den rätten, men märkte också att om jag upphävde min röst och krävde uppmärksamhet så fick jag den och blev respekterad för det, och jag tror inte att särskilt många män tog illa upp för det utan snarare beundrade det. Men jag är ju samtidigt medveten om att det var en förmån jag fick som utländska, en Indisk kvinna som uppför sej som jag hade inte respekterats på samma sätt, det anser jag vara förtryck.
Jag beundrar många gånger , kanske framför allt hinduernas inställning till livet, som jag ser lite som en "leva och låta leva" inställning till sina medmänniskor men samtidigt kan jag ju inte låta bli att uppröras över mycket. Kasternas påverkan på människors möjligheter även idag och kvinnornas skyldighet att underordna sej mannen, både som dotter, syster och maka tex.
Jag förstår vad du menar, men viss "egen förståelse", "erfarenhet", "perspektiv" osv är mycket svåra att förmedla till andra och jag är inte speciellt bra på det heller. Men jag kan väl försöka utveckla lite iaf.
Idag finns i Indien minst tre delstater vad jag vet som har eller nyligen har haft kvinor som ledare, Tamil Nadu, Bihar och Andra Pradesh. Den mest minnesvärda och starkaste politiker i Indien genom tiderna var en kvinna, Indira Ghandi.
Det finns en MYCKET stark åtskillnad mellan män och kvinnor i Indien och det ger bland annat uttryck i att inom vissa områden dominerar män och andra kvinnor. Problemet ligger i att värderingarna i samhället gör att de områden som domineras av kvinnor värderas mindre, men det innebär inte att kvinnorna inte har makt inom dessa områden och därmed en reel påverkan på samhället i stort. Ta till exempel familjelivet vilket jag tror alla som känner Indien håller med om är den bas som hela landet vilar på.
Där är den generella åsikten att Indien är ett patrilinjärt samhälle, vilket innebär att mannen ärver och har den ekonomiska och den sociala makten. Detta må stämma men det är inte riktigt så enkelt. I en indiska familj finns det minst lika starka regler och KRAV på mannen hur han ska agera gentemot kvinnan som hur hon ska agera mot honom. Mannen har makt i den mening att det visserligen är han som fattar det slutligltiga beslutet och kanske även utför det som ska göras. Men i beslutsfattandet så finns det otroligt starka sociala regler för hur en man och en kvinna ska agera och dessa är mycket svåra att bryta för båda parter. Mannen ska besluta men kvinnan inte bör utan MÅSTE konsluteras och hennes åsikter väger precis lika tungt som mannens om han är en "bra" man, alltså om han gör det som samhället lärt honom till att göra gentemot kvinnan. Det finns otroligt starka socialiserade normer i både männen och kvinnorna i Indien som dikterar hur en man ska agera och därmed ges kvinnan mycket stor makt.
Det som är problemet som jag ser det är att en man ges möjlighetet om han inte anamnat dessa värderingar att totalt dominera kvinnan, detta sker men det är någon som anses fel i samhället, alla samhällen har sina brister. Den lagstiftade, allmänna jämställdhets politiken i tex Sverige manar till LIKHET och LIKA VÄRDE men ställer sig fullständigt främmande till OLIKHET och LIKA VÄRDE, vilket jag tycker det indiska samhället gör.
Detta var ett litet, säkert dåligt beskriver och därmed oförståerligt exempel på vad jag försöker säga :D Kontentan är väl att det inte är så enkelt som det ser ut och den sekulära-liberalism fanatismen som vi har i Sverige idag faktiskt inte är odelat positiv och alltid bäst.
Nej då, det var inte alls så dåligt förklarat. Tror jag förstår vad du menar, och tänkte alla som du så handlade det ju inte om förtryck och vore nog inte alls så farligt.
Men en sak jag vänder mig mot i din argumentation är värderingen av den egna erfarenheten. Insiderperspektiv i all ära, men oftast ser man sämst ifrån där man själv står. Man skulle nog kunna hitta hundratals miljoner män som lever i strängt traditionalistiska relationer som vi skulle kalla förtryckande och rättslösa för kvinnan, men där mannen förstås tycker sig ha solid erfarenhet av att det funkar jättebra. Det bästa för hela familjen, det enda moraliskt/religiöst/traditionellt rätta, det som förfäderna gjort sen urminnes tider och faktiskt det enda tänkbara.
Men visst kan massa olika traditioner funka bra utan att vara förtryckande. Och visst får man olika ansvarsområden i en familj, och det är ju ok. I mitt fall är det jag som är köksmästarn...
Tjena!
Det lustiga är att jag minns inte att detta hänt mig i Indien, men häromdagen när jag lunchade på en indisk restaurang så var den servitör som inte kunde svenska, antagligen straight from India. Hur som helst, han tilltalade endast mitt manliga sällskap, hela tiden Sir hit o dit o tilltalade inte mig alls.
Fasiken vad muppigt!
Så nu blir jag fundersam på om det kanske var så i Indien men att jag faktiskt inte tänkte på det?
Hur som helst,
trevlig måndag.
pia
Usch.. Jag blev lite uppretad av många kommentarer här..
Traditionella könsroller och sånt skit... Starka män och kvinnor som tycker om att veta sin plats.. usch usch...
Det där var väl ett ganska meningslöst inlägg om du inte berättar lite mer specifik vad det var som gjorde dig upprörd. Jag är nyfiken, för inget som någon har sagt gjorde mig upprörd eller så :D
Det är ju skönt att folk reagerar i alla fall! :)
Ja Pajaflow ! Det var väl lite så jag tänkte också, jag var i Indien med min man för 5 år sedan eller så, förra gången. Och jag har inget minne av att jag reagerade för detta då.
Eller är det annorlunda i södern, var från Mumbai och söderut den gången ?