http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,379105,00.html
och
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=1805&a=131680
Om Indien.nu
Indien.nu grundades år 2000 som en ickekommersiell webbplats för spridande av information och resetips om Indien. Sajten drivs och utvecklas av Henric Carlsson som sedan 2007 bor i staden Udaipur, Rajasthan, Indien. Läs mer om Indien.nu här!
Kontakta oss
För frågor och synpunkter skicka ett mail till:
Webmaster
Vill du tipsa om arrangemang och evenemang i Sverige, maila:
Henric
För fler kontaktdetaljer, se kontakta oss.
© 1999-2020 Indien.nu
Alltså..ibland så skäms man ju för att vara av indiskt ursprung med tanke på vad indierna håller på med.. förstöra för sig själva och sitt släkte med denna köns-apartheid som finns Baahh... :( :(
Kollade på den här sidan : http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbsum?cty=IN
ganska intressant ,där kan man se hur demografin kommer se ut i Indien från år 2000 till år 2025.
Man skulle ju önska att hemgiftsystemet försvann, det är ju redan förbjudet men förbudet efterföljs inte. Samtidigt vill man inte inkräkta på deras traditioner och kultur och inte heller undanhålla dem de medicinska möjligheterna. Svårt dilemma.
/H
Krasst uttryckt så är delen om de medicinska möjligheterna lätt att ta ställning till , Indien har lagstiftat mot könsdiagnostik. Respekt för traditioner slutar vid lagens gräns.
__________________
high road to...
sånt här gör mig så ledsen, usch.....
Hm... borde det inte vara så att när andelen flickor minskar så minskar naturligtvis också antalet kvinnor på äktenskapsmarknaden. Detta borde i sin tur minska trycket på hemgifter och kanske i förlängningen minska antalet aborterade flickfoster. Kanske "marknaden" genom tillgång och efterfrågan till sist löser både abort- och hemgiftsproblemen? Tyvärr tar det nog väldigt lång tid men tillsammans med andra åtgärder kan det bidra till en positiv utveckling.
Hm... borde det inte vara så att när andelen flickor minskar så minskar naturligtvis också antalet kvinnor på äktenskapsmarknaden. Detta borde i sin tur minska trycket på hemgifter och kanske i förlängningen minska antalet aborterade flickfoster. Kanske "marknaden" genom tillgång och efterfrågan till sist löser både abort- och hemgiftsproblemen? Tyvärr tar det nog väldigt lång tid men tillsammans med andra åtgärder kan det bidra till en positiv utveckling.
Det perspektivet har ju dock ett problem, kvinnor och flickor är inte produkter på en "marknad" där vi enkelt kan vänta sig att "marknaden" ska anpassa sig och börja värdera produkterna "kvinnor och flickor" igen så de får högre värde, själva argumentet är ju direkt motbjudande. Sedan i väntan på "marknadens" anpassning så pågår det ju ett massmord på flickor, nyfödda och ofödda flickor dödas på en industriell nivå.
Jag blir lite illamånde att någon ser på problemet som ett grunden ett kapitaliskt problem med efterfåga och utbud och på flickor och kvinnor som produkter.
Ett annat problem är ju att det redan idag tentaiva underskotten på kvinnor i giftasålder i vissa områden lett till att kvinnor och flickor kidnappas och rövas bort, de tvånggiftas och lever mer eller mindre fängslade i hemmen för att de inte ska kunna rymma. Så "bristen" på kvinnor leder enbart till att de som finns behandlas ännu mer illa och som djur, iaf i kort och mellanlångt perspektiv.
Oavsett hur man vill att systemet skall fungera och vilken politisk åsikt man har så är det ju ändå så det fungerar på "äktenskapsmarknaden" i Indien. För övrigt har jag ingen annan uppfattning om problemet än Korp och en snar förändring av behandlingen av kvinnor är verkligen på sin plats.
Egentligen orkar jag inte utveckla mina åsikter om hur äktenskap och skilsmässor nu kan te sig olika mellan länder som Indien och Sverige, men att tro att det fungerar bättre för att det är färre skilsmässor i Indien är ju lite simplistiskt.
Men lite kan man väl tycka att om saknar i praktiken alternativet att ens kunna skilja sig, utan att stigmatieras i hela samhället, utan att riskera att mördas av sitt exs familj, förskjutas av sin egen familj eller svälta ihjäl för man inte kan försörja sig och sina barn, så är det nog ganska självklart att man inte skiljer sig också. Om man av det kan dra slutsatsen att arrangerade äktenskap är bättre än kärleksäktenskap kan man ju fråga sig.
Dock finns det ju fördelar och nackdelar med båda sätten och att som ofta i väst enbart starta relationer baserar på försälskelse och tro att allt ska fungera perfekt enabart med det som grund är ju också ganska naivt. Men trots det så föredar jag nog personligen att min föräldrar inte tar beslut åt mig i den frågan eller arrangerar det åt mig, dock tar jag gärna deras råd och lyssnar på deras åsikter.
De indier jag diskuterat det med ser det som något negativt (dvs syystemet idag med hemgift och föräldrar som väljer). skiljsmässor har jag hört mkt om. kanske är det på väg att förändras?
jag vet inte vilkenände som är värst, men jag hoppas det lyckas reda ut sig och att nuvarande och komande generationer slutar värdera efter kön och slutar betala hemgift. slutar se äktenskapet som så fundamentalt för allt övrigt är kanske en del av det. men för att man inte ska värdera känen olika så behöver samma möjligheter ges och det verkar vara långt borta tyvärr