Jainismen är samtida med buddhismen och bär influenser från både buddhismen och hinduismen. Den grundades omkring år 500 f.Kr. av Mahavira, den 24:e och sista av de jainska profeterna som kallas 'Tirthankar' - Vägledare.
Historisk bakgrund
Jainismen uppstod ursprungligen som en proteströrelse mot de dominerande prästerna och de komplicerade ritualerna inom Brahmanism. Jainismen motsatte sig även kastväsendet, vilket gjorde den attraktiv för många människor som kände sig förtryckta av de rådande sociala strukturerna.
Mahavira, även känd som Vardhamana, föddes i en kunglig familj men valde att avsäga sig världsliga njutningar för att leva ett asketiskt liv. Han tillbringade många år i meditation och självdisciplin innan han nådde upplysning. Hans läror betonade icke-våld, sanningen och självdisciplin som de viktigaste principerna för att uppnå Moksha - frigörelse från återfödelsens cykel.
Tro och läror
Jainister tror att universum är evigt och att det inte skapades av en gudomlighet. De tror på reinkarnation och slutlig själslig frigörelse - 'Moksha'. De praktiserar 'Ahimsa' - respekten för allt levande och undviker strikt att döda något levande väsen. Ahimsa är en central princip och praktiseras i alla aspekter av livet, från kost till dagliga aktiviteter.
I jakten på Moksha praktiseras yttre och inre askes med fasta, späkning, sträng disciplin, meditation och studier. De flesta jainister är strikta vegetarianer men lever annars ett "normalt" liv. Prästerna täcker ibland över sina munnar för att inte svälja någon insekt, och munkarna sopar vägen framför sig för att inte trampa på något småkryp. Dessa handlingar visar deras djupa engagemang för icke-våldsprincipen.
Jainistisk mat
Enligt icke-våldsprincipen undviker jainister att äta något som kan orsaka skada på levande varelser. De flesta jainister äter därför inte något som växer under jord, som potatis, lök och vitlök, eftersom skörden av dessa kan skada insekter. Under fastan undviker jainister också att äta färska grönsaker och frukter som fortfarande lever. Istället konsumerar de livsmedel som redan har dött naturligt på fältet, såsom linser, vete och andra torkade baljväxter. Jainistisk matlagning är därför mycket speciell och följer strikta regler för att säkerställa att ingen skada orsakas levande varelser.
Sekter inom Jainismen
Det finns två huvudsakliga sekter inom Jainismen:
- Shvetambara - De vitklädda, som bär vita kläder och tror att både kvinnor och män kan uppnå Moksha.
- Digambara - De luftklädda, som ofta avsäger sig allt ägande, inklusive kläder, och tror att endast män kan nå Moksha. Digambara-munkar lever ett extremt asketiskt liv och avsäger sig alla världsliga ägodelar.
Jainismens utbredning och samhälle
De flesta jainister bor i delstaten Gujarat i nordvästra Indien, Mumbai, sydvästra Indien och även utomlands. Jainismen har också bidragit till Indiens rika arkitektoniska arv med sina vackra tempel och helgedomar, som Jaintemplet i Ranakpur, Dilwara-templen på Mount Abu och de monumentala skulpturerna i Shravanabelagola.
Jainismens inflytande
Jainismen har haft ett betydande inflytande på indisk kultur, särskilt genom sin betoning på icke-våld och respekt för allt liv. Många jainister har också varit framstående affärsmän och filantroper, och deras bidrag till ekonomin och samhället är välkänt.
Jainismen fortsätter att vara en viktig religion i Indien och betonar principer som icke-våld, sanningen och självdisciplin, vilket påverkar både dess anhängares livsstil och deras bidrag till samhället.
Nyhetsämne
