Det här är en utskriftsvänlig sida om Aurangzeb 1658-1707. Klicka här för att komma tillbaka till artikeln för att läsa fler kapitel!

Aurangzeb 1658-1707

Aurangzeb 1658-1707
Röda fortet i Delhi
Henric
Body

Aurangzeb var den sjätte och siste stormogulen som regerade över Indien, Pakistan och Afghanistan på 1600- och 1700-talet. Han var son till Shah Jahan, som hade byggt Taj Mahal och många andra praktfulla byggnader. Aurangzeb var en sträng och from muslim, som återinförde skatter och lagar som straffade hinduer och införde sharia och islamisk ekonomi i hela Indien. Han var också en ambitiös och hänsynslös härskare, som förde flera krig mot sina grannar och rivaler. Han utvidgade sitt rike till dess största utsträckning, men hans politik ledde också till dess upplösning.

Föddes i Gujarat i dagens Indien

Aurangzeb föddes 1618 i Dhod, Malwa, som nu ligger i Gujarat. Han fick namnet Muhi al-Din Muhammad, men han fick smeknamnet Aurangzeb, som betyder "tronens prydnad" på persiska. Han var den tredje sonen till Shah Jahan och Mumtaz Mahal, som hade dött 1631. Han fick en god utbildning i persisk och arabisk litteratur, historia, religion och vetenskap. Han var också intresserad av astrologi och astronomi, och han sammanställde Fatawa 'Alamgiri, en omfattande samling av islamiska lagar.

Stormogul vid 40 års ålder efter statskupp mot sin egen far

Aurangzeb blev stormogul 1658, när han var 40 år gammal, efter att han hade fängslat sin far i Red Fort i Delhi. Han hade redan visat sin militära och politiska talang genom att delta i flera fälttåg mot deccansultanerna, portugiserna och safaviderna. Han fortsatte att utvidga sitt rike genom att erövra nya områden, bland annat Assam, Orissa, Kashmir, Kandahar och Balkh. Han besegrade också den mäktiga rajputkungen Durgadas Rathore av Marwar, som hade gjort uppror mot honom. Han skapade ett imperium som sträckte sig från Afghanistan i väst till Bengalen i öst, och från Himalaya i norr till Deccan i söder.

Återgång till strikta muslimska lagar

Aurangzeb var inte bara en erövrare, utan också en reformator och en främjare av islam. Han förbättrade sitt styrelseskick genom att införa ett nytt och effektivt system för att administrera och kontrollera sitt rike. Han införde också ett nytt och rättvist skattesystem, som baserades på jordens produktivitet och böndernas inkomst. Han uppmuntrade handel och hantverk, och han byggde vägar, kanaler och broar för att förbättra kommunikationen och transporten i sitt rike. Han stödde också konst, vetenskap, litteratur och arkitektur, och han byggde många moskéer och patronerade verk av arabisk kalligrafi. Han var dock inte tolerant mot de olika religionerna och kulturerna i sitt rike, utan lät dem förtryckas och förföljas. Han återinförde den så kallade otrohetsskatten, som tidigare hade avskaffats av Akbar. Han förstörde också många hinduiska och sikhiska tempel, och lät dem ersättas med muslimska moskéer. Han förbjöd också religiöst förbjudna aktiviteter i islam, som musik, dans, alkohol och opium.

Politik som ledde till missnöje i riket

Aurangzebs politik väckte mycket motstånd och missnöje bland hans undersåtar, särskilt bland de icke-muslimska folken. Uppror utbröt i flera delar av hans rike, ledda av olika ledare som utmanade hans auktoritet. De mest framgångsrika och ihållande rebellerna var Maratherna, som leddes av Shivaji och hans efterföljare. Maratherna var ett hinduiskt krigarfolk från Deccan, som hade grundat ett eget rike i västra Indien. De använde sig av gerillataktik och snabba räder för att plundra och förstöra mogulernas städer och byar. Aurangzeb försökte krossa Maratherna genom att invadera Deccan 1681, men han lyckades aldrig besegra dem helt. Han tillbringade de sista 26 åren av sitt liv i Deccan, där han kämpade mot Maratherna och andra fiender. Hans långa och kostsamma krig i Deccan försvagade hans rike och tömde hans skattkista.

Hans död ledde till lång tid av oroligheter

Aurangzeb dog 1707 i Ahmednagar, när han var 88 år gammal. Han hade regerat i 49 år, och hade varit den siste och mest kontroversielle stormogulen. Under hans regering hade mogulriket nått sin största utsträckning, men också sin största kris. Hans politik hade lett till att hans rike blev splittrat och försvagat av inre och yttre fiender. Han efterlämnade ett arv av krig, förtryck, fattigdom och oroligheter, som skulle plåga Indien i flera århundraden. Han begravdes i Khuldabad, Maharashtra, där hans grav finns kvar än idag som ett minne av den siste och mest kontroversielle stormogulen som förstörde sitt rike.

Det här är en utskriftsvänlig sida om Aurangzeb 1658-1707. Klicka här för att komma tillbaka till artikeln för att läsa fler kapitel!