Att resa i Indien med tåg är ett spännande och äventyrligt sätt att uppleva landets mångfald och kultur. Men det kan också vara en utmaning att ta sig fram på ett säkert och smidigt sätt, särskilt under dimmigt väder. Dimma, framför allt under vintern i norra Indien, kan leda till stora förseningar, olyckor och osäkerhet för både tågpersonal och passagerare. Därför har indiska järnvägar utvecklat en smart lösning på detta problem: Fog Pass-enheten.
Fog-pass-enheter
Fog Pass-enheten är en liten, bärbar enhet som använder GPS och röstvägledning för att hjälpa lokföraren att navigera genom dimman. Den visar lokföraren var de fasta landmärkena som signaler, järnvägsövergångar och hastighetsbegränsningar finns, så att han eller hon kan köra tåget säkert och effektivt. Den varnar också lokföraren för att tuta vid obemannade järnvägsövergångar, vilket ökar säkerheten för väganvändarna.
Nära 20 000 nya enheter till indiska järnvägen
Indiska järnvägar har utrustat nästan 20 000 Fog Pass-enheter till olika zonala järnvägar i landet, och de har visat sig vara mycket användbara och framgångsrika. Men som alla tekniker har de också sina för- och nackdelar. Här är några av dem:
Fördelar med fog pass:
- De gör att tågen kan köra närmare varandra utan att riskera kollision, vilket ökar kapaciteten på spåren och förbättrar säkerheten.
- De minskar antalet överkörningar av signaler, vilket minskar risken för olyckor och straffavgifter.
- De förvarnar lokföraren om närmande signaler, vilket ger mer tid för att anpassa hastigheten och bromsa.
- De ökar väganvändarnas säkerhet vid obemannade järnvägsövergångar under tät dimma, eftersom lokföraren varnas för att tuta även vid obemannade järnvägsövergångar.
- De förbättrar tågens punktlighet och minskar förseningarna, vilket ökar passagerarnas tillfredsställelse och förtroende för tågtrafiken.
- De ökar passagerarnas säkerhet och komfort, eftersom de slipper sitta fast i tåg som står stilla på grund av dimma.
Nackdelar ned fog pass:
- De kan orsaka trängsel mellan värden och dimnoden på grund av ökad trafik (stor datamängd), vilket kan påverka kommunikationens kvalitet och tillförlitlighet.
- De kräver en separat ruttundersökning för att samla in GPS/GNSS-koordinaterna för landmärkena och programmera dem i Fog Pass-enheten, vilket kan vara tidskrävande och kostsamt.
- De är inte ett vitalt eller signalbaserat system, så lokföraren måste fortfarande observera de fysiska signalerna och följa driftsförfarandet, vilket kan vara stressande och tröttande.
Signalbaserade system i tågtrafiken
Signalbaserade system är en annan teknik som kan förbättra tågtrafiken i Indien. De använder signaler längs spåren för att styra tågens rörelse och hastighet. Det finns två typer av signalbaserade system: konventionella och kommunikationsbaserade.
Konventionella signalbaserade system
Konventionella system delar upp spåret i fasta sektioner som endast kan användas av ett tåg i taget. Detta begränsar kapaciteten och hastigheten på spåren, särskilt under dimma. Konventionella system är fortfarande vanliga i Indien, men de håller på att ersättas av modernare system.
Kommunikationsbaserade system
Kommunikationsbaserade system låter tågen köra närmare varandra baserat på deras position, hastighet och bromskapacitet. Detta ökar kapaciteten och hastigheten på spåren, även under dimma.
Kommunikationsbaserade system använder radio- eller optisk kommunikation för att överföra information mellan tågen och kontrollcentret. Ett exempel på ett kommunikationsbaserat system är Communications-Based Train Control (CBTC), som är ett modernt system som används i många tunnelbanor runt om i världen.
För- och nackdelar med signalbaserade system
Signalbaserade system har både för- och nackdelar. Några fördelar är att de är säkra, integrerade, kompatibla, anpassningsbara och energieffektiva. Några nackdelar är att de är dyra, komplexa, känsliga och svåra att integrera.
Signalbaserade system under utveckling i Indien
I Indien är signalbaserade system under utveckling eller införande i flera järnvägsprojekt. Till exempel har indiska järnvägar planerat att införa CBTC på Delhi-Meerut Regional Rapid Transit System (RRTS) och Mumbai-Ahmedabad High Speed Rail (HSR) korridor4 . Dessa projekt syftar till att förbättra tågtrafiken och säkerheten i Indien med hjälp av avancerad teknik.
Nyhetsämne
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera