Utdöd sedan 70 år: Geparden är tillbaka på de indiska savannerna redan i augusti

Utdöd sedan 70 år: Geparden är tillbaka på de indiska savannerna redan i augusti

Det var ungefär sjuttio år sedan världens snabbaste kattdjur fångade sitt sista byte i den indiska vildmarken, men i augusti får Axis-hjortarna åter igen se upp. Projektet med att återinföra de ståtliga katterna är nu äntligen snart i hamn. Efter att ha sökt lämpliga områden i Indien och passande par från Afrika är nu projektet äntligen i hamn. Läs vidare om Indiens plan för geparden.

De sista geparderna

Geparden, världens snabbaste kattdjur kunde inte komma undan världens farligaste djur, människan. Från en stam på över 10 000 individer på 1500-talet gick det snabbt utför när pilbågar bytts ut mot krut och gevär. Såväl indiska kungar som moguler och koloniala erövrare samt de i mer modern tid ekonomiskt betingade tjuvjägarna, gjorde alla sitt bästa för att utrota de stolta djuren. En dag 1952 de inte längre fanns kvar och den indiska geparden bekräftades som utrotad. Leoparder, tigrar, asiatiska lejon och andra kattdjur i Indien har länge varit nära att möta samma öde men sedan några år finns det en glimma av hopp. Med en maximal hastighet på ungefär 113 km i timmen kommer nu snart geparden tillbaka till Indien.

Gepardens koppling till Sanskrit och Vedaböckerna

Det internationella ordet för Gepard, Cheetah, har sitt ursprung i det klassiska indiska språket Sanskrit och geparden finns omnämnd i gamla indiska texter så som Veda och Purana. Ironiskt nog är geparden utdöd just i landet där den fått sitt namn och viktiga religiösa och kulturella värde.

Geparder i det vilda i mänsklighetens intresse

Gepard med byte

Bland stora köttätare är konflikter med mänskliga intressen minst för geparder och anledningen är enkel: Geparderna är inte är ett hot mot människor och de angriper vanligtvis inte stor tamboskap så som de viktiga, och heliga, korna. Att återinföra ett topprovdjur återställer däremot den historiska evolutionära balansen, vilket resulterar i kaskadeffekter på olika nivåer av ekosystemet. Återinförandet kan bland annat leda till en bättre förvaltning och återställande av vilda livsmiljöer så som gräsmarker, buskmarker och öppna skogsekosystem. Att återinföra dessa mäktiga köttätare kan också, ironiskt nog, också hjälpa till att bevara dess bytesdjur och andra hotade indiska djurarter, något som kunnat påvisas i många andra projekt runt om i världen där tidigare utrotade rovdjur återinförts. Det leder oss till målet med återinförandet av den utdöda geparden…

Målen med återställandet av Indiens vilda geparder

Den indiska regeringens miljö- och skogsdepartement har delat med sig av sina mål med återinförandet av geparden i landet. Målen är att:

  1. etablera en reproducerande gepardpopulation i säkra livsmiljöer i dess historiska utbredningsområde och hantera dem som en metapopulation.
  2. använda geparden som ett karismatiskt flaggskepp och paraplyart för att samla resurser för att återställa öppna skogs- och savannsystem som kommer att gynna biologisk mångfald i dess ekosystem.
  3. förbättra Indiens förmåga att binda koldioxid genom ekosystemåterställningsaktiviteter i gepardbevarande områden och därigenom bidra till de globala klimatförändringsmålen.
  4. använda den efterföljande möjligheten till ekoutveckling och ekoturism för att förbättra lokalsamhällets försörjning.
  5. hantera konflikter mellan gepard eller andra vilda djur med lokala samhällen inom de gepardbevarande områdena på ett ändamålsenligt sätt genom kompensation, medvetenhet och förvaltningsåtgärder för att vinna stöd från samhället.

Samförståndsavtal mellan Namibia och Indien

Den indiska regeringen har länge försökt hitta ett land som vill dela med sig av sin gepard-population och glädjande nog lyckades man i slutet av juli 2022 sluta ett samförståndsavtal med Namibia. Att exportera geparder är en känslig fråga när det enbart finns 7000 individer kvar i hela världen. 

Det nya samförståndsavtalet underlättar utvecklingen av ett ömsesidigt fördelaktigt förhållande för att främja bevarande av vilda djur och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald baserat på principerna om ömsesidig respekt, suveränitet, jämlikhet och bästa intresse för både Indien och Namibia.

Kortfattat innebär det nya samförståndsavtalet:

  • Bevarande av biologisk mångfald med särskilt fokus på bevarande och restaurering av geparden i deras tidigare utbredningsområde där de dog ut.
  • Utbyte av expertis och kapacitet som syftar till att främja bevarande av gepard i de två länderna.
  • Bevarande av vilda djur och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald genom att dela god praxis i:
    • Teknologiska tillämpningar och mekanismer för att bidra till en god försörjning inom delokala samhällen i och runt platser med vilda djur för att på så vi bidra till en hållbar förvaltning av biologisk mångfald.
    • Samarbete inom områden som klimatförändringar, miljöstyrning, miljökonsekvensbeskrivningar, föroreningar och avfallshantering och andra områden av ömsesidigt intresse.
    • Utbyte av personal för utbildning inom viltförvaltning, inklusive delning av teknisk expertis, där det är relevant.


Var i Indien kommer geparden flytta in?

Det indiska skogs- och vilddjursdepartementet undersökte tio områden mellan åren 2010 och 2012. De tio olika områdena utvärderades med avseende på genomförbarheten av att etablera gepardpopulationer i Indien baserat på IUCN:s (Internationella naturvårdsunionen) riktlinjer för återinförande som tar hänsyn till arternas livsduglighet enligt demografi, genetik och socioekonomi för konflikt och försörjning. Den två år långa utredningen kom fram till att nationalparken i Kuno, Madhya Pradesh, ansågs redo att ta emot geparder med minsta möjliga ingrepp eftersom man redan investerat stora pengar i att skydda detta område för att återinföra det asiatiska lejonet. Det senare projektet föll pladask då delstaten Gujarat inte vill dela med sig av de sista asiatiska lejonen då många menar att det kan förstöra för delstatens turism. Lejon och Geparder har dock i mångt och mycket samma livsmiljö och valet blev därför relativt lätt.

En annan anledning till att valet av nationalpark föll på just Kuno är dess klimat. En studie visade att det klimat i södra Afrika (Sydafrika, Namibia, Botswana och Zimbabwe), där geparderna ska importeras från, liknar det klimat som återfinns i Kuno och därför ger dess nya habitat en god lämplighet. Handlingsplanen för flytten av geparder till Kuno National Park har utvecklats i enlighet med IUCN:s (Internationella naturvårdsunionen) riktlinjer med hänsyn till platsbedömning och bytesdensitet och flera andra kriterier. 

Max 21 geparder i dagsläget

Kuno National Park anses klara av maximalt 21 geparder men det finns planer på att utöka parken något, då kan den få en kapacitet att inhysa upp till 36 geparders territorier på dess dryga 344 kvadratkilometer stora yta. Planer finns att utvidga parken till hela 1280 kvadratkilometer i framtiden.

Säkerhet och forskning

Parkens och gepardens säkerhet kommer skötas av lokalt av Kuno National Park medan ett forskarlag kommer studera djurens anpassning, hälsa och studera hur övrig flora och fauna påverkas. Olika uppsökande- och medvetandeprogram kommer genomföras för att uppmuntra lokala bybors deltagande. Sarpancher (byrådsledare), lokala ledare, lärare, socialarbetare, religiösa personer och icke-statliga organisationer ska bli en integrerad del av bevarandet. 

Så kallade medvetenhetsprogram planeras också för skolor, högskolor och byar vilka ska göra människor uppmärksamma på bevarandet av geparden och dess miljö. Olika program kommer också göras tillgängliga av skogsdepartementet.  

Chintu Cheetah

Chintu Cheetah

Ett annat program för att öka allmänhetens medvetenhet pågår redan ute i de lokala byarna i och kring nationalparken och en del av detta drag består av en maskot kallad "Chintu Cheetah". Chintu är ett indiskt pojknamn som betyder ”den lille” men också ”sol”.

Läs mer:

Kuno National Park