Vad var det som fick dig att välja Indien som resemål?
Var det en slump?
Och vad är det som lockar? Som gör att DU vill resa tillbaka...... :)
Om Indien.nu
Indien.nu grundades år 2000 som en ickekommersiell webbplats för spridande av information och resetips om Indien. Sajten drivs och utvecklas av Henric Carlsson som sedan 2007 bor i staden Udaipur, Rajasthan, Indien. Läs mer om Indien.nu här!
Kontakta oss
För frågor och synpunkter skicka ett mail till:
Webmaster
Vill du tipsa om arrangemang och evenemang i Sverige, maila:
Henric
För fler kontaktdetaljer, se kontakta oss.
© 1999-2020 Indien.nu
Jag vet faktiskt inte hur det gick till första gången, men Indien lockade på något sätt och nu är jag fast.
Vad jag fastnade för är kanske lika svårt att säga det. Varför blir man kär? :wink:
Men de vänliga människorna, maten, ljuden, dofterna och allt det där andra alldeles underbara gör ju givetvis sitt till. Jag vet bara att jag längtar något alldeles fruktansvärt mest hela tiden. Men natten mellan den andra och tredje mars får jag åter igen dra in Mumbais nattluft i mina näsborrar igen :D
Björn
Ja, mycket bra fråga. Jag vill minnas att jag i ett tidigare inlägg gav ett svar, men jag kan inte hitta det nu.
I mitt fall har jag ända sedan 15 års ålder varit intresserad av Asien. Jag skall erkänna att jag aldrig vågade åka till Indien, utan jag spanade efter andra alternativ. Jag hade läst mycket om Indien och blev helt tagen, men samtidigt var Indien i min föreställningsvärld oåtkomlig, fråga mig inte varför, kanske den komplexa världen för mig var mer än jag kunde bära.
Så mina tankar var Sydostasien, och då Bali, Malaysia. Jag övervägde; diktatur mm och kom fram till Thailand, landet som aldrig varit koloniserat.
Jag har varit 12 gånger i Thailand långa tider. 1999 var min sista gång i Thailand. 1998 fick jag ett fadderbarn i Chennai och detta var min förlösning till Indien,, äntligen och nu har jag varit där 4 gånger från 2001.
Nu har jag massor av vänner i Tamil Nadu, och kommer givetvis att åka tillbaka om si så där 10 månader.
Vad jag vill säga med detta är nog både slump och en önskan om en del av världen. En värld som refererar till våra intressen och en vilja till den kunskap som finns i Indien. Indien skiljer ju sig oerhört från Sydost Asien när det gäller mentalitet och kultur, medan infrastruktur är den samma.
Jag kan säga att mitt första val när jag var 15 år var Indien, men vågade inte, utan Thailand blev min läromästare.
Jag tror att många i detta forum, har mängder av anledningar att åka just till Indien och denna tråd kan nog bli lika kul som ”Stark Mat”, man kan ju alltid hoppas!!!
Ps: Indien passerar dig aldrig förbi, utan ger dig en upplevelse som inget annat land kan ge dig!
Mvh Peter
Min mor tog med mig när jag var 6 år. Hon har alltid varit intresserad av andlighet, och indien är ett land med mycket på det området.
Jag har varit där 14 gånger nu, och älskar det. Indien känns mer hemma för mig än vad Sverige gör.
Roligt att höra om andlighet!?
Visst är andlighet en del i vardagen i Indien och alla andra länder i sydliga, östliga samt sydvästliga kontinenter.
Vad jag vill flika in här är att, indier är inte mer andliga än vad någon annan är, utan animism, skrock, samt regionala, kulturella och byamentalitet spelar en mer roll än andlighet i fråga om Hinduism.
Jag vet att många av den fattiga populationen, vet inget om Hiduismen utan ser bara t ex Ganesha som guden som överkommer alla hinder.
Även min bästa kompis i Chennai som är en oerhört kunnig person och allmänbildad samt demokratisk, går i Ganesha Templel, men lever ingalunda som bör.
Vi i västvärlden har mer kuskap om Hinduism än vad många Indier har. Denna uptäckt fick jag också i Thailand när min bästa kompis mor blev mördad på öppen gata.
Efter det vågade inte någon gå in i hennes rum, detta är ingen Budhism, utan ren animism och skrock.
Vi skall nog inte överdriva frågan om denna helighet när det gäller andlighet för mycket.
Det räcker med att titta på nyheterna i Indien, vilka är de största skurkarna? Jo de heliga männen, se bara i Varanasi, den största Maffian finns där!?
Den vanliga människan ber till sin gud, som är en karaktär av Brahma och önskar något som kanske aldrig infinner sig.
Sen skall man ju inte förakta det som andligheten kan ge människor. Andligheten ger styrka och kraft att fortsätta, men animism och skrock samt kulturella och sociala omgivningar spelar en större roll i Indiskt samhälle och då främst på landsbygden.
Jag vet från mitt hotell i Chennai, jag känner alla de som arbetar där och har känt dem i många år. De håller på med sin "Pudja" mm. Skulle jag sättta mig ner med dessa killar som uteslutande kommer ifrån Trichy och ställa frågor till dem om Hinduism, skulle de inte fatta något av vad jag frågade om.
Jag känner en auto förare som kommer från Kerala och som varje gång jag kommer skall tigga till sin pilgrimsfärd till Kerala och "Pudja", jag säger alltid nej.
Han vet inget om Hinduism och hans andlighet är inte mer andlig än min andlighet, utan detta är nedärvt från hans sociala omgivning och han skall göra detta varje år.
Vad gör han, jo han tigger från mig. I alla relegioner är tiggeri förbjudet!
Jag har aldrig åkt till Indien för andlighet eller religion, utan för att få vara med vanliga människor i dess vanliga miljöer och att få ha privilegiet att bli adopterad av familjer och upptagas idess gemenskap samt att få delta och ge dem av mig och få tillbaka av dem. Det ger mig en upplevelse utöver det vanliga, religion och andlighet... tja, jag vet inte.
Indier är lika materiella som vi är, men det är klart sätter du dig i ett ashram, med en Yoggi, så är du avskuren ifrån världen och då är det inte svårt att leva. Men att leva med Te x min kompis i hans vardag med 2 döttrar och fru då lär du dig något. Andlighet lär dig ingenting om Indien, utan det är bara en plattform för ditt eget självförverkligande och det hjälper ingen mer än dig själv, men ger väldigt lite till andra.
Mvh Peter
Första gången jag åkte till Indien var det en helt vanlig charterresa, varför just dit, ja det var nog rena slumpen, det var det mest spännande resmålet jag kunde hitta till en rimlig peng :D
Varför jag sen åker tillbaka gång på gång är svårare att svara på, jag har ju fått den frågan otaliga gånger -Varför indien, du har ju varit där så många gånger ? Även min familj tycker att jag är rätt tröttsam som vill dit hela tiden.
Jag vet faktiskt inte varför, jag trivs där, jag är lycklig där, människorna är underbara, det finns hur mycket som helst att se och uppleva.
Andlighet är inte heller min grej riktigt men jag älskar många Indiers praktiska syn på sina gudar och deras förtröstan på att dom ska skydda dom. Jag gillar dom heliga männen som med välsmorda tungor vill ha mina pengar :D , jag tycker om tiggarna som försöker snärja mej med sina berättelser, försäljarna som är envisa som synden men ändå i sista änden kan ta ett nej med ett leende. Och naturligtvis alla vänner man får överallt, när man träffar människor och pratar med dom.
Indien passerar dig aldrig förbi, utan ger dig en upplevelse som inget annat land kan ge dig!
Vilket träffande citat Peter.
Tänker på Indien varje dag, har svårt att släppa det.
Och som AnnCharlotte sa
Vännerna tycker det är tjetigt att höra om Indien, jag vet men jag är KÄR!
Jag sager bara en sak ANDLIGHET ar mitt svar. Besok Osho center i Pune och se sjalv. Jag ar dar nu och det har blivit mitt livs resa.
Namaste
Clemmet
Praktik i min utbildning. Det kännns som jag svarat på denna fråga typ 10 ggr nu :D finns det inte andra trådar om detta eller är jag ute och cyklar?
Det finns säkert en uppsjö av varför åka tillbaka till indien.
Men jag har missat alla :roll:
Det gör inget, det är alltid nya personer som svarar också så det är alltid intressant :wink:
Skönt, då kan jag pusta ut och sluta skämas då :oops:
Insayt :!:
Jag gillar ditt inlägg om andlighet som ger en annan och tankeväckande infallsvinkel och kanske mer nyanserad än vad vi sett tidigare i forumet. Håller med dig om mycket speciellt det jag citerat. Del två av citatet är som om du tagit orden från mitt huvud, precis så ser mitt mål ut med resandet och precis så har vi det i Khunti när vi är där.
/Björn
Så sant
Skrocken upphör aldrig att förvåna. Ibland överskrider den modern vetenskap med råge.
En snubbe trillade av sin skoter och istället för ringa ambulans så sprang alla runt som galningar för att hitta en nyckel att lägga i hans hand.
8O
Jag forstar inte vad du menar med det. Visst ar detta Indien. Var nagon annanstans skulle nagot sadant har kunna existera. I gar var jag te x med om en dodscermoni dar synneasterna dansade och firade (ni laste ratt man firar att en manniska levt ett langt liv) vilt pa gatorna bland kameler elefanter och en arme av bilar och MC som bildade ko bakom processionen. Senare ska jag vidare till fler Ashram i Madras och Pondycherry. dar vantar sakert andra upplevevsler. Jag sager bara det skit i turistattraktioner och ak till Ashrammen i stallet. Leve andligheten.
Citat
Jag sager bara en sak ANDLIGHET ar mitt svar. Besok Osho center i Pune och se sjalv. Jag ar dar nu och det har blivit mitt livs resa.
Namaste
Clemmet