Jag och min sambo planerar att åka till Indien från mitten av juni till slutet av augusti, eftersom det är den enda tiden som vi kan vara lediga. Vi har googlat runt men ännu inte hittat bra info om att resa i Indien under monsunen, den som finns är antingen för kortfattad eller fragmentarisk. Om det finns erfarenheter av att resa då tar vi gärna del av dem, eller om det finns sidor med mer utförlig information än den som finns på indien.nu. Vi vill gärna kunna täcka stora delar av subkontinenten under resan.
Om Indien.nu
Indien.nu grundades år 2000 som en ickekommersiell webbplats för spridande av information och resetips om Indien. Sajten drivs och utvecklas av Henric Carlsson som sedan 2007 bor i staden Udaipur, Rajasthan, Indien. Läs mer om Indien.nu här!
Kontakta oss
För frågor och synpunkter skicka ett mail till:
Webmaster
Vill du tipsa om arrangemang och evenemang i Sverige, maila:
Henric
För fler kontaktdetaljer, se kontakta oss.
© 1999-2020 Indien.nu
Jag har varit i Indien 1-3 månader nästan varje sommar de senaste 15 åren.
jag skall även denna sommar vara i Indien från den 15:e juni.
Det är inte krångligare eller kräver någonting speciellt att resa runt i Indien under monsunen.
Det bor över en miljard Indier i Indien och de flyr ju inte sitt land bara för att det regnar.
Om ni skall resa redan i juni måste ni passa på att besöka några nationalparker innan monsunen kommer. Innan monsunen är det extremt torrt i djungeln och då kommer djuren fram till de få vattenhål som finns kvar.
Indien är extra vackert under monsunen.
Jag tror det är svårt att ge något annat än kortfattad information annat än just exakt den dagen det gäller. Ibland regnar det lite, ibland mycket, ibland massor och ibland inget. Det kan skilja mellan dag och dag, vecka till vecka eller timme till timme. Men det kan regna i princip hela Indien när som helst och nästan hur mycket som helst. Med det i tanken får man helt enkelt planera för att inte planera för mycket. Ibland ställs tåg eller bussar in, ibland kan det vara översvämning i ett område och ibland i ett annat. Vissa år går det till och med att bada i Kerala medan det nästan borde räknas som självmordsförsök andra år (pga gigantiska vågor och starka undervattensströmmar). Det enda vi kan veta exakt är att det inte är någon som vet samt att vädret blir svalare, fuktigare och landet blir helt fantastiskt grönt och vackert.
Så res till alla ställen ni vill (utom kanske Himalaya där vägar kan stängas under långa perioder) men se till att inte ha några för tighta resplaner utan ge lite utrymme för förändringar.
Vi har läst att Nepal ska drabbas mindre av monsunen än Indien, har någon av er besökt Nepal under den här tiden? Sannolikt rör det sig om 10-15 juni - c:a 25 augusti. Vår tanke var att börja med norra delarna och arbeta oss söder ut, är det en bra plan?
Jag tror inte att du enkelt kan räkna med att fara från norr till söder. Du måste hålla koll på väderkartorna och vara beredd att ta ett natt tåg då och då långt långt bort. Att sitta och vänta ut oväder är trist och det är bättre att flytta på sig och Indien är enormt stort.
Perioden under juni skall du utnyttja till att besöka platser som inte går att besöka under monsunen, t.ex. vissa nationalparker som jag nämnde ovan. Jag skall själv till Kanha i Madhya Pradesh för femte gången i slutet av juni.
13 juli i år, 2010, får du inte missa den extatiska Rath Yatra festivalen i Puri i Orissa.
Rajastan i nordvästra Indien får väldigt lite monsun.
Kamelsafari under monsunen innebär t.ex. att man sover under bar himmel istället för i tält. Monsunen innebär att nätterna är varma i öknen.
Tamil Nadu i sydöstra Indien får monsun långt senare. Tamil Nadu är den delstat jag har tillbringat mest tid i efter Maharastra. En hel del beroende på att det faktiskt inte regnar där under min sommarsemester.
Ladakh i nordvästra Indien får ingen monsun alls. Ladakh ligger på andra sidan Himalya och molnen töms på vatten när de krockar med bergskedjan. Ladakh är väldigt populärt bland turister under sommaren och resan dit med buss eller taxi är svindlande.
Missa inte att uppleva Goa under monsunen. När regnet öser ned som värst är det riktigt kul att bada men se upp för de kraftiga monsunströmmarna! Bl.a. Colva och Calangute har faktiskt öppet hela året.
Det jag skulle ha nämnt tidigare är att det rör sommaren 2011, vi är ute i god tid... Hur är det med boende och transporter? Kan tänka mig att olika hotel/hostels/etc kan vara stängda pga. lågsäsong samt att tåg kan fastna pga. översvämningar.
Några hotell och restauranger riktade till utländska turister (men långt ifrån alla) kan ha stängt några månader under sommaren (maj-juni) men de flesta brukar öppna under monsunen igen. Men eftersom det bara handlar om några få hotell så är det absolut inget problem att få tag på boende. Järnvägar och vägar brukar fungera bra även om det såklart finns undantag ibland. Det var därför jag skrev att ni inte ska resa med för tight schema. Monsunen är ju en av indiernas favoritsäsong och det är mycket indiska turister ute och far så var inte oroliga för att det inte finns boende öppet. Monsunen är fantastisk och har blivit min favoritsäsong att resa under också.
Tack för snabb och relevant information!
Varifrån är det lämpligt att ta den svindlande färden till Ladakh? Hur är möjligheterna att ta sig över till Tibet/Kina därifrån? Det syns att din favoritplats är Mumbai. Hur är möjligheterna att besöka den under monsunmånaderna? Vi har läst om kraftiga översvämningar där, men de kanske bara uppträder under vissa perioder?
Bästa, mest lätt-tillgängliga, vägen till Leh i Ladakh är från Manali i Himachal Pradesh. Det går även att ta sig från Srinagar via Kargil.
Det finns ingen möjlighet att resa från Indien till Kina över land. Sven Hedin reste från Indien via Ladakh till Kina så vägarna finns där och kommer förhoppningsvis att öppna i någon avlägsen framtid.
Vill du åka landvägen till Kina från Indien måste du resa Karakoram Highway från Pakistan eller Vänskapsvägen från Nepal. Jag har en gång rest från Nepal till den kinesiska staden Lhasa (拉萨) och den vägen är ungefär lika svindlande som den som går från Manali till Leh men tar fyra gånger så lång tid.
_
Det bor över 30 miljoner människor i Mumbai. Det bor inte färre där under monsunen. Kraftiga översvämningar förekommer någonstans i mega-staden nästan varje år. Sommaren 2007 var det faktiskt ganska kul att åka båt mellan husen i Mumbai. Staden är byggd för det klimat den lever i. Teatrar, biografer, butiker, köpcentrum, museum, konserthus och hotell stänger inte i Mumbai bara för att det regnar.
_
Du får inte missa den enormt stora och extatiska Rath Yatra festivalen i Puri i Orissa.
13 juli 2010.
3 juli 2011.
21 juni 2012.
10 juli 2013.
29 juni 2014.
18 juli 2015.
6 juli 2016.
26 juni 2017.
15 juli 2018.
4 juli 2019.
Festivalen verkar vara en höjdare, så den får vi inte missa. Över lag ser det ut som att vi kan hitta många bra och roliga grejer att kolla in i monsunens Indien. Risken för att dränkas i en gränd i Mumbai har vi förstått är relativt obefintlig om man har något så när rudimentär koll och sunt förnuft. Tack igen för alla bra tips! Tveka inte att komma med fler.
När vi kom till Mumbai med buss förra sommaren stod vattnet högt på vissa av vägarna och vi fick hoppa av på en annan hållplats än den vi skulle till egentligen. Självklart blev man lite nervös men vattnet rann undan och det påverkade inte staden eller besöket negativt så det bör inte vara några problem att åka dit under monsuntid.
Hej!
Vari ligger detsvinlande? Hemsk fruktansvärd resa med trafik och vägar eller bara så vackert???
Jag har som längst tillbringat ettpar veckor under monsunen i Dharamsala/MCLeod Ganj , Himacahal Pradesh. Monsunen är väldigt förtalad i väst , den har ofta samma sociala egenskaper som våra vintrar : man samlas under paraplyerna på samma sätt som vi söker upp värmen. Mellan regnen så har man dom bästa vyerna , det var under monsunen som indien kartlades av britterna ,trots att det enorma mänskliga priset. Man får vara beredd på att lägga in lite mer luft i resplanerna dock : ibland så försvinner faktiskt vägen.
Ladakh är en höghöjdsöken ... men vädret håller på attt förändras , och nu har dom flesta i Leh har börjat skaffa preseningar till dom platta taken för dom regn som nu har börjat dyka upp. 2006 så tokregnade det flera dar i sträck i juni , med stora skador : bl.a. så spolades bron vid Changspa i Leh i bort : http://korta.nu/regn2006
Dom tre vanligaste rutterna till Leh startar från Srinagar , Shimla och Manali. r
Vägen från Srinagar är den som är snällast mot din kropp : sov i Kargil ( http://korta.nu/chilling ) och nästa dag i Alchi eller Leh så behöver du inte fundera på höjdsjuka.Alchi är en av tre platser i världen där den kasmirska buddhistisk konsten har bevarats , en annan är i Tabo i Spiti. Srinagar och The Vale är dock fortfarande ett av dom oroligaste områdena i Indien , ett åtta dars långt utegångsförbud har just avslutats.
Manali-Leh får väl en del av sin popularitet av förhålldenena i Kashmir . Det går väldigt högt fort dock , med åtföljande problem : första gången jag tog den här rutten så fick jag hantera en medvetslös medpassagerare i halvtid , när vi körde fast på nära femtusen meters höjd samma dag som vi startade från Manali , på under tvåtusen meters höjd. En natt på tretusen meter (Sissu/Keylong/JispaDarcha ) gör det hela njutbarare , och ger åtminstone mindre symtom om man tvingas till att bryta för natten innan Leh. ( Förra året var andra gången jag tvingades till ett nattstopp i Pang , efter ett jordskred och översvämmad väg efter Keylong : http://vistet.wordpress.com/2009/06/27/pang/ )
Från Shimla så kan du färdas längs med NH 22 , The Hindustan-Tibet Highway , upp efter Sutlej-floden. Om du har sett Sju år i Tibet ( som spelades in i Anderna , efter kinesiska påtryckningar mot indiska regeringen ) så är det här vägen som Harrer och Aufschnaiter flydde in i Tibet . Det är också vägen som förebilden för laman i Kim kom ner till Indien , Kipling var journalist i Shimla på tidningen som skrev om det. Ahem .
Efter den vägen kan du stanna till i Sarahan , med en märklig syntes mellan hinduism och buddhism i trätemplet , och en högtalaranläggning som skulle göra kavalleriofficern i Apocalypse Now avundsjuk - kör igång med hindischlagers kring femsnåret på morronen. I Kalpa på 2800 meter har du utsikt över Kinner Kaliash , mera fina trähus..
Tabo är också fint , som redan nämnt. Försök först att få rum i klostrets guest house .
Efter Kaza och Kunzum La
http://vistet.blogspot.com/search?q=kunzum
så ansluter vägen till Manali-Leh vägen , som man får ut mycket mer av efter dom föregående nätterna kring två till tretusen+ meters höjd.
Vägen via Shimla är den enda som kräver tillstånd ,Inner Line Permit , lätt ordnat i Shimla eller Rekong Peo.
Tack för en lång och målande beskrivning vistet. Hur lång tid tar dessa olika rutter (c:a)?
Srinagar-Leh snabbfil : flyg Delhi Srinagar , eller ta tåget till Jammu , och buss till Srinagar .. i praktiken två dar . Srinagar-Leh gör man som sagt var problemfritt på två dar , om man sover i Kargil ( 2700 meter).
Manali-Leh snabbfil : buss från Delhi ( eller Shimla ) till Manali , minimum en natt i Sissu , Jispa ,Keylong eller Darcha , nästa etapp till Leh : http://korta.nu/sleepless
Snabbfilen är i mitt tycke väldigt trälig : det är vägen som är meningen med vår färd. Mellan Srinagar och Leh så är Lamayuru , Alchi , Basgo bra ställen att hoppa av på . Från Manali har jag väl redan nämnt ett par bra alternativ - unvik tältlägren The Vomit Hilton och Pang på vägen upp , mycket bättre att göra det efter det att efter att du acklimatiserat dig i Leh.
Vägen via Spiti ( http://korta.nu/spiti ) kräver att man ser Spiti som värt tid i sig . Det är det.
Till Shimla tar du dig via t.ex. nattåget runt tiosnåret till Kalka , morrontåg ( smalspår , "toy train" ) därifrån kommer in i Shimla vid lunchtid. Från Shimla går det bussar på NH 22 , teoretiskt kan man ta en arna dags buss till Rekong Peo , nästa till Kaza, nästa igen till Keylong , och sista etappen till Leh - men det vore totalt onjutbart. Även med jeep kommer man sällan upp i 40 km/h på dom här vägarna - non stop körningen Manali-Leh ( c:a 490 km ) tar ofta kring tjugo timmar ... eller mer.
Själv tycker jag att Sarahan , Kalpa och Tabo definivt är värda ett stopp var , lägg till ett stopp i Kaza innan du går över Kunzum La ...
Första gången så vandrade jag tre dar från Sarahan , sov i tjänstemannna rest houses med åttio år gamla gäst böcker , och kunde höra ungar på håll ropa " mamma , får vi hälsa på utlänningen ..." innan dom kom rusande - kändes väldigt fräsch , kan inte garantera det inte blivit sönderhackat av nya vägar.
Tibetaner uppskattar minsta lilla försök att försöka att prata med deras eget språk , vilket börjar med namnen : Tibet heter Pö ( བོད ), tibetaner blir pö-pas - hör du dom kalla dig mgoser ( bokstavligen vitskallle ) så kan man oftast efter första häpenheten få ett garv tillbaka om man kallar dom nalepa ( plattnos ) tillbaka.
Tibet är ett ord som ffa känns igen av exiltibetaner och tibetaner som hanterar turister. Det kinesiska Xizang , "Västra skattkammaren" ( tala om en kolonial definition ) torde få tibetaner ta i sin mun.
Lhasa skrivs (ལྷ་ས་)på tibetanska , och även kinesiska myndigheter försöker utåt upprätthålla fiktionen om de olika jämnställda nationaliteterna genom att använda både kinesisk och tibetansk skrift på t.ex. tåget till Lhasa ( skyltat med kinesiska , tibetanska & engelska parallelt ) , och på sedlarna.
Tack för långa och utförliga förslag! Jag kollade på Spiti-sidan här på sidan, där står det att det är lättast att ta sig dit från Manali. Jag hittar dock inte här - eller på järnvägssökmotorn - något om hur man tar sig dit. Info uppskattas!
Det är snabbt och effektivt , men knappast nån stor resepoesi , att färdas till Spiti via Delhi , buss till Manali , och sen buss Manali-Kaza. Du hittar en bild på den bussen i galleriet på high road to.. (vistet.wordpress.com )
Sutlej är en av dom fyra floderna som utgår från berget Kailash i Tibet , som är vallfärdsmål för buddhister , bön-pas, hinduer och jains. Spiti-floden är ett tillflöde till Sutlej . Shimla , Sutlej och Spiti hittar du tillsammans här :
Du hittar även högre upplöst version av den kartan (den verkar dessutom bli beskuren här ) på masterlyinactivity , med detaljerad cyklistinfo om NH 22 , det mesta är ganska aktuellt fortfarande.
Den opoetiska versionen är att det kommer att gå mycket snabbare till Spiti via Manali.
Det som talar för rutten via Shimla är :
* är ditt slutmål Ladakh så slipper du färdas samma väg två gånger , dvs backa tillbaka hela vägen från Spiti till foten av Rothang-passet innan du svänger norrut.
*Kinnaur , en kultur till på på köpet längs med Sutlej.Underbara hattar , och hus som byggs upp med varvade lager av sten och trä. Längs össterut , vid Nako , så har man hamnat i den tibetanska geografiska (öken)zonen , och man fortsätter att imitera den byggstilen med varvade lager av ljus och mörk sten i templet.
* Sovvagn till Kalka , och högre mysfaktor genom dom 103 tunnlarna och några höga broar innan Shimla än nattbussen Delhi-Manali.
* Att välja mellan Shimla och Manali borde vara lika logiskt som att välja mellan olika former av hästjazz ( själv gillar jag Neko Case) . Av nån orsak så gillar jag Shimla , tots att är allergisk till all kolonialromantik som frodas där.
* Första dan ut från Manali är definitivt inte the road less travelled , ett av Indiens mest vanliga turistmål . Förra året så tog det mig sex och en halv timma innan bussen hade kommit upp till Rothang-passet , och jag kunde lasta av cykeln. Sträckan är 51 kilometer. Även om Shimla oxå är ett mycket vanligt turistmål , så är trycket på NH22 mycket lägre.
Det enda man egentligen kan fundera på att planera är att fixa tågbiljetter Delhi-Shimla i förväg. Färdas med buss är enkelt , och så billigt att det känns lätt att hoppa av oplanerat : om jag minns rätt så kostar heldagsfärden Manali-Kaza under trehundra rupees. Jag har aldrig bokat boende i förväg , och aldrig haft några riktiga problem av det.
Två små obs längs med NH 22 : Sarahan och Kalpa ligger inte direkt på vägen. För Sarahan så hopppar man av i Rampur, för Kalpa i Rekong Peo. Sov inte nere i Peo ; natten i Kalpa på 2800 meter är den viktigaste acklimatiseringsfaktorn innan du börjar lägga dig på 3000+.
Tack Vistet! Du kan verkligen det här med gedigen information. Just nu ser det dock ut som att vi inte kommer ha tid nog att åka ända upp till Leh, utan att vi håller vid Spiti och kollar in det. En tanke då är ju att börja vid Shimla och åka "varvet runt", med lämpliga stopp på vägen. Det verkar finnas många grymma platser i området, så frågan är väl hur lång en vettig sådan tur skulle ta. Vi är väl framför allt ute efter det religiösa/kulturella och inte trekking eller så.
Minimalistisk uppdatering : Spiti har också sett regn under senaste månaden , men utan allvarliga konsekvenser. Ladakh håller på att försöka hämta sig efter katastrofen : hundratals döda och skadade , tusentals hemlösa samtidigt som vintern närmar sig , och massiva skador på vägnätet , även om både Srinagar-Leh och Manali-Leh vägen är öppna sen mitten av månaden.