sadhus heliga män

Visst kan folk från Europa eller USA eller andra delar av världen (jag undviker Matsims förhatliga ord "västerlänningar") bli sadhus! Så vitt jag vet finns det inga egentliga regler, utan det varierar väl från sekt till sekt, sen kan man säkert köra mer självständigt om man vill också.

Har du planer?

//Gustav

Jag har en nära vän som från början kommer från Canada, men lever som sadhu i Indien sedan början av 70-talet. Han har inte haft kontakt med sina anhöriga sedan han kom till Indien och vi som nu hör till hans närmaste vet inte mer om hans bakgrund än just det faktum att han kommer från Canada. Vi vet inte heller hans ursprungliga namn utan kallar honom vid hans "sadhu-namn". Han lever ett mycket enkelt liv utan fler personliga ägodelar än sina kläder, lite böcker och en gammal walkman kassettbandspelare. Han har valt det livet och känner att det är det rätta för honom. Han är en mycket fascinerande person.

Bra fråga. Rent teoretiskt, ur någon form av religionsvetenskapligt perspektiv, är det sannolikt så att du inte bara måste vara hindu utan även brahmin för att kunna bli sadhu. Men i praktiken ser det nog lite annorlunda ut, som vanligt med hinduismen.

Många av de "heliga" män som man möter i städer som Benares och Pushkar, eller utanför tempel i vilken stad som helst, lär ha en brokig historia. Många sägs vara kriminella eller socialt utstötta eller män som av någon annan anledning haft behov av ett nytt liv.

Och folk frågar i regel inte. Många ger inte pengar till tiggare, men skänker gärna en slant till en helig man vid ett tempelbesök. Det ger god karma, och asketstadiet är en central del av religionen som ska uppmuntras.

Det lär vara ganska lätt att försörja sig om man bara ser tillräckligt helig ut. Eller spektakulär, kanske man ska säga. Vi turister i Benares tenderar ju att betala ett par tior för att fotografera en asksmord yogi med dreadlocks på ghaterna. Tar han av sig höftskynket och gör några akrobatiska konster strömmar pengarna in. Och ingen ställer några frågor. Är han född i Haridwar eller Säffle? Sak samma, så länge han plussar på min karma eller blir en juste semesterbild.

Skulle någon ställa frågor, förresten, går det ju alldeles utmärkt att visa upp en lapp som berättar om tysthetslöfte.

Nog raljerat. Det är klart att det finns genuina sadhus också. Och västerlänningar med sadhuintentioner. Jag mötte en gång en italiensk man i Shimla som vandrade tillsammans med sin Guru. Iklädd orangea skynken och med långt skägg och hår var det stört omöjligt att veta att han inte var indier. Hur nationalitetn avslöjades? Han satt på Barista och drack espresso tillsammans med gurun. Vissa laster är svåra att lägga bort.

För någon vecka sedan var jag och såg en fotoutställning i Delhi, där det bland annat var en kanadensisk fotograf som följt en sadhu utanför Hampi i många år. Hon (!) kom ursprungligen från Belgien, men lämnade allt i 20-årsåldern för att leva med sin Guru i en grotta. När hennes Guru dog fortsatte hon samma liv i samma grotta, och betraktas som sadhu av många i lokalbefolkningen. De indier som var med på konstnärssamtalet med fotografen visade henne också den djupaste respekt. Så nog är det möjligt.

Bara några reflektioner:

ISKCON-sekten ägnar sig åt Vaishnavism när Sadhuer är (som du Britrina) Saivites. Du ser aldrig några ISKCON-sadhuer. När man kommer till de enorma tempelkomplexen i södra Indien är det hårfärg och klädsel som är helt avgörande om man släpps förbi "HINDUS ONLO"-skyltarna. ISKCON:iter, sikher, judar och muslimer är inte välkomna till de heligaste rummen i Tiruchirappalli, Madurai och Chidambaram.

Vad är Hindu för någonting annat än brittisk administrativ term för alla de olika religioner som fanns i Indien under brittsik ockupation. Britterna lyckades separera ut Jainister, Sikher och Parser men klarade aldrig av att se skillnaden mellan t.ex. Saivites och Vaishnavites.

För att bli präst måste man vara född av en äkta Brahmin-familj.
Vad jag förstår (men inte säker) så kan vem som helst bli Sadhu.
De få Sadhuer jag har talat mer seriöst med har t.ex. varit banktjänsteman, järnvägskonduktör och datakonsult i sitt civila liv. "När barnen blivit vuxna och frun har fått rikligt med guld för att klara sig själv har de valt att bli Sadhuer." Anledningarna är många och omständigheterna olika och ofta intressanta att höra.

Jag har många gånger sett utlänningar, som vill vara Sadhuer, klädda i aska från lik i Haridwar, Rishikesh och Gangotri som dock aldrig kan bli riktiga Sadhuer då rådande visumregler gör att de åker hem inom 5-6 månader. En riktig Sadhu måste ju göra som Gregory David Roberts och inte bry sig om sådant världsligt som pass, visum, politiska gränser och hem-flygbiljetter.

FOTO: Mats Larsson

Det finns sadhus både inom Shaivism och Vaishnavism och inom fler hinduiska "sekter" också. Det är alltså inte bara möjligt för dem som "följer" Shiva att bli sadhus.

Precis som min vän, den kanadensiske sadhun. :)

Här en bild på Vaishnava sadhus. I deras panna är Vishnus symbol målad.

Tycker mig ha sett en del liknande herrar i Mathura.

Gubbarna på bilden är från Varanasi, där kan du nog hitta det mesta. :)

Internet och Sadu-liv har inte mycket gemensamt. Du får nog åka helt själv och ägna dig åt uppriktigt sökande och du kommer du att finna mer än du kan föreställa dig.  

 

Finns ju en massa bilder på internet här t.ex. : https://www.google.se/search?q=sadhu&hl=sv&client=firefox-a&hs=5S1&rls=o...

Det enklaste borde vara att googla runt lite på olika Ashrams och läsa om deras filisofier. Hittar du något som verkar vara passande kan du kontakta dem. Många mindre gurus kan du nog inte komma i kontakt med via Internet över huvud taget men det finns stora ashram med kända gurus i nära på överflöd. Många av dem är dock för stora så att du inte direkt får någon personlig kontakt med dem utan får gå via administrationen. Många gurus ger även ut filmer på DVD med tips och inspiration. Men även om det går att komma i kontakt med en guru via nätet så är det nog ändå bäst att åka till Indien och hitta en personligen, kanske genom vänner och bekanta.