Det här är en utskriftsvänlig sida av www.indien.nu. Gå tillbaka till huvudsidan här!

1612 - Första brittiska handelsstationen

1612 - Första brittiska handelsstationen
Storbritannien bygger handelsstationer
Henric
Body

Indien hade länge varit ett lockande mål för européer, som var fascinerade av dess rika kultur, historia och naturresurser. Särskilt eftertraktade var de exotiska kryddor som växte i Indien, som peppar, kanel, kardemumma och muskot. Dessa kryddor var mycket värdefulla i Europa, där de användes för att smaksätta mat, bevara kött och framställa mediciner och parfymer. Men vägen till Indien var lång och farlig, och européerna var tvungna att gå genom många mellanhänder, som ökade priset och minskade kvaliteten på kryddorna.

Portugiserna först med handelsstationer i Indien

Det var portugiserna som först lyckades nå Indien med sjövägen, genom att kringsegla Afrika. År 1498 anlände Vasco da Gama till Calicut i Kerala, där han etablerade handelskontakter med de lokala härskarna. Portugiserna fick snart monopol på kryddhandeln, och de byggde upp ett imperium som sträckte sig från Afrika till Asien. De upprättade flera handelsstationer och fort längs Indiens kust, som Goa, Diu, Daman och Kochi. De försökte också sprida kristendomen bland indierna, och de förtryckte och förföljde de som inte konverterade.

Du kan läsa mer om just Portugal i Indien här!

Flera andra europeiska makter anländer till Indien

Portugiserna var dock inte de enda som hade intresse av Indien. Snart kom andra europeiska makter, som fransmän, holländare, danskar och britter, för att utmana portugisernas dominans. Dessa makter bildade sina egna handelskompanier, som fick privilegier och monopol av sina regeringar. Det mest framgångsrika av dessa kompanier var det brittiska Ostindiska Kompaniet, som grundades 1600 av drottning Elizabeth I. Kompaniet fick rätt att bedriva handel med Indien och andra delar av Asien, och det fick också makt att sluta fördrag, slå mynt, upprätta arméer och kriga mot andra makter.

Det brittiska Ostindiska Kompaniet

Det brittiska Ostindiska Kompaniet etablerade sin första handelsstation i Surat i Gujarat 1612, efter att ha fått tillstånd av stormogulen Jahangir. Kompaniet utvidgade snart sin verksamhet till andra delar av Indien, som Madras (1640), Bombay (1668) och Calcutta (1690). Kompaniet handlade inte bara med kryddor, utan också med tyger, silke, te, opium och andra varor. Kompaniet fick också stort inflytande över de indiska furstarna, som var villiga att ge kompaniet förmånliga villkor i utbyte mot militärt stöd eller ekonomisk hjälp. Kompaniet utnyttjade också de inre konflikterna mellan de indiska staterna, och det ingrep i deras politik och krig.

En politisk och militär makt i Indien

På så sätt blev det brittiska Ostindiska Kompaniet inte bara ett handelsföretag, utan också en politisk och militär makt i Indien. Kompaniet hade sin egen armé, som bestod av både brittiska soldater och indiska legosoldater, som kallades sepoys. Kompaniet använde sin armé för att besegra sina rivaler, som fransmännen, maratherna, sikherna och mogulerna, och för att utöka sitt territorium. Kompaniet tog också över administrationen och beskattningen av de områden som det kontrollerade, och det införde sina egna lagar och regler. Kompaniet förändrade också det indiska samhället och kulturen, genom att föra in brittiska idéer, värderingar och institutioner.

Gryende uppror mot den brittiska kolonialiseringen 

Den brittiska koloniseringen av Indien var dock inte okontroversiell eller oemotsagd. Många indier var missnöjda och motståndare till kompaniets styre, som de ansåg vara orättvist, korrupt och förtryckande. De indiska furstarna förlorade sin självständighet och makt, och de indiska bönderna och hantverkarna förlorade sina inkomster och marknader. De indiska religionerna och traditionerna blev också hotade och föraktade av de brittiska herrarna, som försökte påtvinga dem sin egen tro och kultur. Dessa missnöjen och motsättningar ledde till flera uppror och protester mot kompaniets styre, som kulminerade i det stora indiska upproret 1857, som också kallas sepoyupproret. Detta uppror var ett avgörande ögonblick i Indiens historia, som fick stora konsekvenser för både indierna och britterna.

Läs mer om Sepoyupproret i nästa avsnitt.

Det här är en utskriftsvänlig sida av www.indien.nu. Gå tillbaka till huvudsidan här!