För lättläst version om Sanskrit, se längre ner på sidan!

Sanskrit Ordet sanskrit kommer från sanskritordet saṃskṛta, som betyder “det ordnade, reglerade” eller “det fulländade, förfinade”. Sanskrit är det äldsta och kulturellt mest inflytelserika av de indoariska språken, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Sanskrit har haft ett stort inflytande på de flesta moderna språken i Indien och Sydasien, samt på buddhistisk och hinduisk litteratur, filosofi och religion.

Flera olika skriftsystem

Sanskrit har skrivits med flera olika skriftsystem genom historien. Det äldsta kända skriftsystemet för sanskrit är brahmī, som användes från 300-talet f.Kr. till 400-talet e.Kr. Det mest använda skriftsystemet för sanskrit idag är devanāgarī, som utvecklades från brahmī under medeltiden. Devanāgarī har blivit mönsterbildande för många andra skriftsystem i Syd- och Östasien, som nepalesiska, tibetanska, bengaliska och thai. Sanskrit har också skrivits med andra nyindiska skriftsystem, som gujarati, malayalam och tamil, samt med latinska och arabiska bokstäver.

Tre perioder av Sanskrits utveckling

Sanskrit är ett levande fornspråk som kan delas in i tre huvudsakliga perioder: vedisk sanskrit, klassisk sanskrit och nyare sanskrit. 

Vedisk sanskrit

Vedisk sanskrit dateras till cirka 1500–500 f.Kr.

Vedisk sanskrit är det äldsta stadiet av språket, som användes främst inom prästskapet för att recitera och kommentera de heliga texterna kallade vedorna. Vedisk sanskrit var ett muntligt språk som inte hade några fasta regler för grammatik eller uttal, utan varierade mellan olika regioner och tider. 

Klassisk sanskrit

Klassisk sanskrit dateras till cirka 500 f.Kr.–1000 e.Kr.

Klassisk sanskrit är det stadiet av språket som standardiserades av den berömda grammatikern Pāṇini i hans verk Aṣṭādhyāyī (“Åtta kapitel”) på 500-talet f.Kr. Klassisk sanskrit följde strikta regler för grammatik, fonologi, morfologi och syntax, som gjorde det till ett mycket precist och logiskt språk. Klassisk sanskrit användes som ett litterärt och lärdomsspråk för att skriva poesi, drama, epik, vetenskap, filosofi och juridik. Klassisk sanskrit var också ett lingua franca, ett gemensamt språk, för kommunikation mellan olika folk och regioner i Indien och Sydasien. 

Nyare sanskrit

Nyare sanskrit dateras till cirka 1000–1800 e.Kr.

Nyare sanskrit är det stadiet av språket som utvecklades efter den klassiska perioden, under påverkan av andra indiska språk och kulturer. Nyare sanskrit var mer flexibelt och anpassningsbart än klassisk sanskrit, och tog in flera lånord och nya uttryck från andra språk. Nyare sanskrit användes fortfarande som ett litterärt och lärdomsspråk, men också som ett talspråk i vissa högre och religiösa klasser. Nyare sanskrit fick en renässans under 1200–1600-talen, då flera nya verk skrevs inom poesi, drama, musik, astrologi och politik.

Sanskrit: Ett levande språk

Sanskrit är ett levande språk som fortfarande används och studeras idag, både i Indien och i andra delar av världen. Sanskrit är ett av de 22 officiella språken i Indien, och ett av de 22 språken som listas i den indiska konstitutionens åttonde bilaga. Sanskrit är också ett av de 15 klassiska språken i världen, som erkänns för sitt rika och långa kulturarv. Sanskrit har en stor litterär tradition, som omfattar flera genrer och teman, och som har inspirerat många andra litteraturer och konstformer. Sanskrit har också en stor vetenskaplig och filosofisk tradition, som har bidragit till flera områden som matematik, astronomi, medicin, logik och etik. Sanskrit har också en stor religiös och spirituell tradition, som har format och uttryckt hinduismen, buddhismen och jainismen. Sanskrit talas idag av några tusen personer som sitt modersmål, och av flera miljoner som ett andraspråk eller ett ceremoniellt språk.

Lättläst om Sanskrit

Sanskrit är ett gammalt språk som kommer från Indien. Sanskrit betyder “det ordnade” eller “det fina”. Sanskrit är ett viktigt språk för indisk kultur, litteratur, filosofi och religion. Sanskrit har också påverkat många andra språk i Asien.

Skrivs oftast med devanāgarī

Sanskrit har skrivits med olika bokstäver genom tiderna. Idag skriver man sanskrit med devanāgarī, som ser ut så här:

Ett språk i förändring

Sanskrit har förändrats under olika perioder. Först var sanskrit ett språk som prästerna använde för att läsa heliga texter. Sedan blev sanskrit ett språk som många skrev och talade med. Senare blev sanskrit ett språk som bara de lärda och de religiösa använde.

Ett levande språk

Sanskrit är ett levande språk som fortfarande används och studeras idag. Sanskrit är ett av de officiella språken i Indien, och ett av de klassiska språken i världen. Sanskrit har en stor tradition av poesi, drama, vetenskap, filosofi och religion. Sanskrit talas idag av några tusen personer som sitt modersmål, och av flera miljoner som ett andraspråk eller ett ceremoniellt språk.

Lättläst text om hindi längre ner på sidan!

 Hindi är ett av de mest spridda språken i Indien, jämte engelskan. Det är förstaspråk för ca 260 miljoner människor i Indien, och andraspråk för ca 120 miljoner till. Hindi talas också i andra länder, som Bangladesh, Nepal, Pakistan, Mauritius och Sydafrika.

Indoariskt språk

Hindi är ett indoariskt språk, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Det betyder att hindi är släkt med språk som sanskrit, persiska, grekiska, latin, engelska, tyska och svenska. Hindi har haft ett stort inflytande på de flesta moderna språken i Indien och Sydasien, samt på buddhistisk och hinduisk litteratur, filosofi och religion.

Hindi finns i många versioner

Hindi är ett mycket varierat språk, som har många dialekter och regionala former. Man brukar dela in hindi i två huvudgrupper: östhindi och västhindi. Till östhindi räknas dialekter som avadhi, chattisgarhi och bihari, som i sin tur består av underdialekter som bhojpuri, magahi och maithili. Till västhindi räknas dialekter som khari boli, bundeli, braj bhasha, haryanvi, kanauji och rajasthani.

Hindis långa historia

Hindi har en lång och rik historia, som sträcker sig över flera tusen år. Språket har sitt yttersta ursprung i vediska, det äldsta kända indoariska språket, som användes för att skriva de heliga texterna kallade vedorna. Hindi har närmast utvecklats ur apabhramsha, ett språk som uppstod ur prakrit, en förenklad form av sanskrit. Apabhramsha talades och skrevs i norra Indien från 700-talet till 1300-talet e.Kr.

Utvecklades till många grenar

Under de följande århundradena utvecklades flera dialekter av apabhramsha till litteraturspråk, som användes för att skriva poesi, drama, epik och religiösa texter. Några av de äldsta och mest kända litteraturspråken är:

• Rajasthani, som talas och skrivs i delstaten Rajasthan och grannområden. Rajasthani har flera underdialekter, som dingal, marwari, mewari och shekhawati. Rajasthani var det första litteraturspråket som uppstod ur apabhramsha, och det har en rik tradition av heroiska ballader, som skildrar krig och kärlek mellan kungar, riddare och kvinnor. De äldsta balladerna på rajasthani dateras till 1200-talet.
• Maithili, som talas och skrivs i delstaten Bihar och grannområden, samt i Nepal. Maithili har flera underdialekter, som angika, bantar och barmeli. Maithili var ett populärt litteraturspråk i östra Indien, särskilt i Assam och Bengalen, där det påverkade utvecklingen av bengali och assamesiska. Maithili har en rik tradition av poesi, drama och folklore, som skildrar kärlek, natur och religion. Det äldsta verket på maithili är Vidyapatis dikter från 1300-talet.
• Awadhi, som talas och skrivs i delstaten Uttar Pradesh och grannområden. Awadhi har flera underdialekter, som kosali, bagheli och nagpuri. Awadhi var ett framstående litteraturspråk i norra Indien, särskilt bland de hinduiska rama-poeterna, som skrev om livet och äventyren av guden Rama. Det mest berömda verket på awadhi är Ramcaritmanas, en episk dikt av Tulsidas från 1500-talet, som kallas för Norra Indiens Bibel.
• Braj bhasha, som talas och skrivs i delstaten Uttar Pradesh och grannområden, särskilt kring staden Mathura, som är den mytiska födelseplatsen för guden Krishna. Braj bhasha har flera underdialekter, som bundeli, kanauji och haroti. Braj bhasha var det viktigaste litteraturspråket i norra Indien från 1500-talet till 1800-talet, och det dominerade poesin, särskilt den som handlade om kärlek, mystik och devotion. Många kända poeter skrev på braj bhasha, som Surdas, Mirabai, Kabir och Ras Khan.

Modern standardhindi

Den moderna standardhindin har utvecklats ur khari boli, en dialekt som talas nordöst om Delhi, i området som kallas Hindustan. Khari boli var ursprungligen en enkel och grov dialekt, som användes av bönder och soldater. När Delhi blev huvudstad i ett nordindiskt, muslimskt rike i början på 1200-talet, blev khari boli ett viktigt språk för administration, handel och kommunikation. Khari boli påverkades starkt av persiska och arabiska, som var de kulturella och religiösa språken i det muslimska riket. På 1700-talet blev khari boli ett litteraturspråk med namnet urdu, vilket betyder “lägret” eller “armén”. Urdu skrevs med en modifierad form av arabisk skrift, och det hade ett stort ordförråd från persiska och arabiska. Urdu blev ett populärt språk bland muslimer och eliten i norra Indien, och det utvecklade en rik tradition av poesi, drama, historia och journalistik.

Devanāgarī

Hindi, som skrivs med devanāgarīskriften, utvecklades långt senare än urdu. Devanagari är en skrift som härstammar från brahmiskriften, som användes för att skriva sanskrit och prakrit. Devanagari betyder “staden av gudarna”, och det är en skrift som har en religiös och kulturell betydelse för hinduer. Hindi, som skriver med devanāgarī, har ett mindre ordförråd från persiska och arabiska än urdu, och det har fler ord från sanskrit och andra indiska språk. Hindi blev ett litteraturspråk först på 1800-talet, när några hinduiska författare började skriva på khari boli med devanāgarī. De första verken på hindi var översättningar av religiösa texter från sanskrit och andra språk.

Moderna litteraturspråket hindi

Hindi slog igenom som ett litteraturspråk på 1900-talet, tack vare några framstående författare och poeter, som Mahavir Prasad Dwivedi, Premchand, Jaishankar Prasad, Ramdhari Singh Dinkar, Suryakant Tripathi Nirala och Mahadevi Varma. De skrev om olika teman, som nationalism, realism, romantik, social reform, feminism och modernism. De använde ett enkelt och naturligt språk, som var nära det talade språket, och som kunde nå en bred publik. De bidrog till att skapa en nationell identitet och en gemensam kultur för hindi-talare i Indien.

Hindi som politiskt språk

Hindi blev också ett politiskt språk på 1900-talet, när det blev en symbol för den hinduiska nationalismen. Den hinduiska nationalismen är en rörelse som vill göra Indien till en hinduisk stat, där hinduer har mer makt och rättigheter än andra religiösa grupper. Den hinduiska nationalismen har flera organisationer och partier som stöder den, som Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), Vishva Hindu Parishad (VHP) och Bharatiya Janata Party (BJP).

Hindin som hindunationalistiskt slagträ

Den hinduiska nationalismen växte fram under 1900-talet som en reaktion mot det brittiska kolonialstyret, det muslimska inflytandet och det sekulära idealet. Många hinduiska nationalister såg hindi som ett sätt att förena de olika hinduiska grupperna och skapa en gemensam identitet. De ville också ersätta engelskan och urdu som de officiella språken i Indien med hindi. De använde hindi för att sprida sina idéer och propaganda genom tidningar, böcker, radio och film. De skrev också om hinduiska hjältar, gudar och myter för att stärka den hinduiska kulturen och historien.

Hindunationalismen

Den hinduiska nationalismen ledde till flera konflikter och våldsamheter i Indien, särskilt mellan hinduer och muslimer. När Indien blev självständigt från Storbritannien 1947, delades landet i två stater: Indien och Pakistan. Detta orsakade massflykt, förföljelse och massakrer mellan de två religiösa grupperna. Även efter delningen har det funnits spänningar och strider mellan Indien och Pakistan, som båda har kärnvapen. Inom Indien har det också varit flera fall av religiöst motiverat våld, som kravaller, bombningar, mord och vandalism. Några av de mest kända exemplen är förstörelsen av Babri Masjid, en moské som hinduiska nationalister ansåg vara byggd på en hinduisk helgedom, 1992, bombningarna i Mumbai, som dödade över 250 människor, 1993, och massakrerna i Gujarat, som dödade över 1000 människor, mestadels muslimer, 2002.

Kritik mot hindi som nationalistiskt verktyg

Den hinduiska nationalismen har också mött motstånd och kritik från andra religiösa grupper, som sikher, kristna, buddhister och jainister, samt från sekulära och liberala indier, som förespråkar mångfald, tolerans och demokrati. Många har anklagat den hinduiska nationalismen för att vara intolerant, extremistisk, fascistisk och rasistisk. De har också ifrågasatt den hinduiska nationalismens syn på hindi som det enda nationella språket, och har försvarat de andra språken i Indien, särskilt de dravidiska språken i södra Indien, som tamil, telugu, kannada och malayalam. De har också hävdat att hindi inte är ett enhetligt språk, utan en blandning av flera språk och dialekter, som har lånat ord och uttryck från andra källor.

Ett av 22 officiella språk

Hindi är idag ett av de 22 officiella språken i Indien, och ett av de 22 språken som listas i den indiska konstitutionens åttonde bilaga. Hindi är också ett av de sex officiella språken i Förenta nationerna. Hindi talas av cirka 380 miljoner människor i Indien och andra länder, och det är ett av de mest talade språken i världen. Hindi har en stor litterär tradition, som omfattar flera genrer och teman, och som har inspirerat många andra litteraturer och konstformer. Hindi har också en stor vetenskaplig och filosofisk tradition, som har bidragit till flera områden som matematik, astronomi, medicin, logik och etik. Hindi har också en stor religiös och spirituell tradition, som har format och uttryckt hinduismen, buddhismen och jainismen.

Lättläst om hindi

Hindi är ett språk som många pratar i Indien. Hindi är också ett officiellt språk i Indien, tillsammans med engelska och andra språk. Hindi är ett gammalt språk, som har förändrats mycket genom tiderna. Hindi har också påverkat och blivit påverkat av andra språk i Indien och i världen.

Hindi skrivs med bokstäver som heter devanāgarī. Devanāgarīser ut så här:

Hindi har många olika sätt att prata och skriva. Det beror på var man bor och vilken kultur man har. Några av de olika sätten att prata och skriva hindi är rajasthani, maithili, awadhi och braj bhasha. De har alla sin egen historia och tradition.

Blev viktigt på 1900-talet

Hindi blev ett viktigt språk på 1900-talet, när Indien kämpade för sin frihet från Storbritannien. Många författare och poeter skrev på hindi om Indien och dess folk. De gjorde hindi till ett populärt och vackert språk. Hindi blev också ett politiskt språk, när vissa grupper ville göra Indien till ett land för bara hinduer. Det ledde till konflikter och våld med andra grupper, som muslimer, sikher och kristna. Det ledde också till att Indien delades i två länder: Indien och Pakistan.

Hindi: Ett av världens största språk

Hindi är idag ett av de största språken i världen. Hindi talas av nästan 400 miljoner människor i Indien och andra länder. Hindi har en stor litteratur, som handlar om många olika saker. Hindi har också en stor vetenskap, som har upptäckt många saker. Hindi har också en stor religion, som har lärt många saker.

Lättläst version om Gujarati längre ner på sidan!

Gujarati: Officiellt språk som används av många i världen

Gujarati är ett indoariskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Det betyder att gujarati är släkt med språk som sanskrit, hindi, persiska, grekiska, latin, engelska, tyska och svenska. Gujarati är ett av de 22 officiella språken i Indien. Gujarati talas av cirka 55 miljoner människor i Indien, främst i delstaten Gujarat, som ligger i västra Indien vid Arabiska havet. Gujarati talas också av många människor i andra länder, som Pakistan, Bangladesh, USA, Storbritannien, Kanada, Sydafrika och Tanzania. Gujarati har en rik kulturell arv och är känt för sin litteratur, poesi, sånger och konst.

Gujaratins långa historia

Gujarati har en lång och spännande historia, som sträcker sig över flera tusen år. Språket har sitt yttersta ursprung i vediska, det äldsta kända indoariska språket, som användes för att skriva de heliga texterna kallade vedorna. Gujarati har närmast utvecklats ur medelindiskan, ett språk som uppstod ur prakrit, en förenklad form av sanskrit. Medelindiskan talades och skrevs i norra och centrala Indien från 300-talet f.Kr. till 1000-talet e.Kr.

Gemensam utveckling med Rajasthani

Under medeltiden hade gujarati och rajasthani en gemensam utveckling, och de betraktades som dialekter av samma språk. Gujarati och rajasthani skiljde sig från de andra indoariska språken genom att de behöll fler strukturdrag från äldre stadier, som vokalerna a, i och u, och konsonantgrupperna st, sp och sk. Gujarati och rajasthani påverkades också av andra språk, som apabhramsha, sindhi, persiska och arabiska.

Gujarati: Viktigt för Jainismen

Från 1300-talet började gujarati och rajasthani skilja sig åt, och gujarati blev ett eget språk. Gujarati blev ett viktigt språk för religionen jainism, som är en gammal indisk religion som lär ut icke-våld, sanning och självkontroll. Många jainiska författare och poeter skrev på gujarati om jainismens läror och historier. Några av de äldsta verken på gujarati är jainiska texter från 1300-talet, som Bharateśvara-bāhubalī-rāsa, en berättelse om en jainisk kung som gav upp sin tron för att bli en munk, och Vasanta-vilāsa, en beskrivning av vårens glädje.

...också viktigt för hinduismen

Från 1400-talet blev gujarati också ett viktigt språk för hinduismen, som är den största religionen i Indien. Hinduismen är en mångfacetterad religion som tror på flera gudar och gudinnor, reinkarnation och karma. Många hinduiska författare och poeter skrev på gujarati om hinduismens myter, legender och ritualer. Några av de mest kända verken på gujarati är Narsinh Mehtas dikter från 1400-talet, som handlar om hans kärlek till guden Krishna, och Bhadraṇa Karṇa Bhāra, en episk dikt från 1500-talet, som skildrar kriget mellan Pandavas och Kauravas i Mahabharata.

...samt viktig för parserna

Från 1400-talet blev gujarati också ett viktigt språk för parsismen, som är en religion som kommer från Persien (nuvarande Iran). Parsismen är en monoteistisk religion som tror på en enda gud, Ahura Mazda, och en evig kamp mellan det goda och det onda. Många parsiska författare och poeter skrev på gujarati om parsismens historia, traditioner och böner. Några av de mest kända verken på gujarati är Kisse-i Sanjan, en berättelse om parsiska flyktingars ankomst till Indien från Persien, och Zartusht-nama, en biografi om profeten Zarathustra, som grundade parsismen.

Eget skriftspråk kallat Gujarati

Gujarati skrivs med en skrift som heter gujarati, som är en variant av devanagari, som är den skrift som används för att skriva sanskrit och hindi. Gujarati skrift har 34 konsonantbokstäver och 11 vokalbokstäver. Varje konsonant har en inbyggd vokal a, som kan ändras med olika tecken som kallas matra. Gujarati skrift har också några speciella bokstäver som kallas conjuncts, som bildas genom att kombinera två eller flera konsonanter. Gujarati skrift ser ut så här:

Stor spridning i världen

Gujarati är idag ett av de största och mest spridda indiska språken i världen. Gujarati har en stor litterär tradition, som omfattar flera genrer och stilar, och som har inspirerat många andra litteraturer och konstformer. Gujarati har också en stor kulturell tradition, som uttrycks genom dess musik, dans, mat, kläder, arkitektur och festivaler. Gujarati är ett språk som är rikt på historia, skönhet och mångfald.

Lättläst om språket Gujarati

Gujarati är ett språk som många pratar i Indien. Gujarati är också ett officiellt språk i Indien, tillsammans med engelska och andra språk. Gujarati är ett gammalt språk, som har förändrats mycket genom tiderna. Gujarati har också påverkat och blivit påverkat av andra språk i Indien och i världen.

Skrivs med tecken kallade Gujarati

Gujarati skrivs med bokstäver som heter gujarati. Gujarati bokstäver ser ut så här:

Gujarati har många olika sätt att prata och skriva. Det beror på var man bor och vilken kultur man har. Några av de olika sätten att prata och skriva gujarati är rajasthani, maithili, awadhi och braj bhasha. De har alla sin egen historia och tradition.

Viktigt språk för tre religioner

Gujarati blev ett viktigt språk för tre religioner: jainism, hinduism och parsism. Jainism är en religion som lär ut att man inte ska skada någon. Hinduism är en religion som tror på många gudar och gudinnor. Parsism är en religion som kommer från ett land som heter Persien. Många författare och poeter skrev på gujarati om deras religioner.

Talas av många i världen

Gujarati är idag ett av de största och mest spridda indiska språken i världen. Gujarati har en stor litteratur, som handlar om många olika saker. Gujarati har också en stor kultur, som uttrycks genom dess musik, dans, mat, kläder, hus och fester. Gujarati är ett språk som är rikt på historia, skönhet och mångfald.

Lättläst text om det indiska språket Bengali kommer längre ner på sidan!

Bengali: Ett av världens största språk

Bengali är ett indoariskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Det betyder att bengali är släkt med språk som sanskrit, hindi, persiska, grekiska, latin, engelska, tyska och svenska. Bengali är det sjätte mest talade modersmålet och det sjunde mest talade språket i världen, med cirka 270 miljoner talare. Bengali är det officiella, nationella och mest utbredda språket i Bangladesh, med 98% av bangladeshier som har bengali som sitt första språk. Bengali är också det näst mest talade språket i Indien. Det är det officiella språket i de indiska delstaterna Västbengalen och Tripura och i Barak Valley-regionen i delstaten Assam. Det är också det andra officiella språket i den indiska delstaten Jharkhand sedan september 2011.

Bengalins långa och spännande historia

Bengali har en lång och spännande historia, som sträcker sig över flera tusen år. Språket har sitt yttersta ursprung i vediska, det äldsta kända indoariska språket, som användes för att skriva de heliga texterna kallade vedorna. Bengali har närmast utvecklats ur magadhi prakrit, ett språk som uppstod ur prakrit, en förenklad form av sanskrit. Magadhi prakrit talades och skrevs i norra och centrala Indien från 300-talet f.Kr. till 1000-talet e.Kr.

Under medeltiden hade bengali, oriya och assamesiska en gemensam utveckling, och de betraktades som dialekter av samma språk6 Bengali skiljde sig från de andra indoariska språken genom att det påverkades av andra språkfamiljer som finns i Sydasien, som dravidiska, austroasiatiska och tibeto-burmanska språk, som alla bidrog till bengalis ordförråd och gav språket några strukturella former.

Från 1000-talet började bengali skilja sig åt från oriya och assamesiska, och bengali blev ett eget språk. Bengali blev ett viktigt språk för buddhismen, hinduismen, islamen och sufismen, som är olika religioner som har haft stor inverkan på bengalis kultur och identitet. Många författare och poeter skrev på bengali om deras religiösa upplevelser, tankar och känslor. Några av de äldsta verken på bengali är charyapada, en samling av buddhistiska mystiska sånger från 1000- och 1100-talen, och ramayana, en episk dikt om kung Rama och hans hustru Sita, som skrevs av Krittibas Ojha på 1400-talet.

Bengali som modernt språk

Från 1800-talet blev bengali ett modernt språk, som anpassade sig till de sociala och politiska förändringarna i Indien och Bangladesh. Bengali fick många lånord från sanskrit, persiska, arabiska, engelska och andra språk. Bengali blev också normerat, vilket innebär att det fick en standardiserad grammatik, stavning och uttal. Bengali blev också ett språk för nationalism, reform och revolution, som uttrycktes genom litteratur, konst, musik och media. Några av de mest kända verken på bengali är Gitanjali, en samling av dikter av Rabindranath Tagore, som fick Nobelpriset i litteratur 1913, och Bidrohi, en rebellisk dikt av Kazi Nazrul Islam, som är Bangladeshs nationalpoet.

Bengali skrivs med en skrift som heter bengali, som är en variant av devanagari, som är den skrift som används för att skriva sanskrit och hindi. Bengali skrift har 34 konsonantbokstäver och 11 vokalbokstäver. Varje konsonant har en inbyggd vokal a, som kan ändras med olika tecken som kallas matra. Bengali skrift har också några speciella bokstäver som kallas conjuncts, som bildas genom att kombinera två eller flera konsonanter. Bengali skrift ser ut så här:

Ett av världens mest spridda språk

Bengali är idag ett av de största och mest spridda språken i världen. Bengali har en stor litterär tradition, som omfattar flera genrer och stilar, och som har inspirerat många andra litteraturer och konstformer. Bengali har också en stor kulturell tradition, som uttrycks genom dess musik, dans, mat, kläder, arkitektur och festivaler. Bengali är ett språk som är rikt på historia, skönhet och mångfald.

Lättläst om Bengali

Bengali är ett språk som många pratar i Indien och Bangladesh. Bengali är ett officiellt språk i båda länderna. Bengali är ett gammalt språk, som har förändrats mycket genom tiderna. Bengali har också påverkat och blivit påverkat av andra språk i världen.

Bengali skrivs med bokstäver som heter bengali. Bengali bokstäver ser ut som i bilden ovan!

Bengali har många olika dialekter, som är olika sätt att prata och skriva bengali. Dialekterna beror på var man bor och vilken kultur man har. Några av de största dialekterna är rarhi, bangali, kamrupi och varendri.  De har alla sin egen historia och tradition. Det finns också mindre dialekter, som chittagong, sylheti, chakma och rohingya.

Bengali har påverkats av många olika religioner, som har präglat bengalis kultur och identitet. De tre största religionerna bland bengali är islam, hinduism och buddhism. Islam är den största religionen i Bangladesh, där nästan alla bengali är muslimer. Hinduism är den största religionen i Västbengalen, där de flesta bengali är hinduer. Buddhism är den största religionen bland vissa stamfolk i Chittagong Hill Tracts, som chakma, marma och mro. Det finns också andra religioner bland bengali, som kristendom, jainism, sikhism och bahá'í. Många författare och poeter har skrivit på bengali om deras religiösa upplevelser, tankar och känslor. Några av de mest kända är Rabindranath Tagore, Kazi Nazrul Islam, Lalon Fakir och Buddhadeva Bose. 

Bengali är idag ett av de största och mest spridda språken i världen. Bengali har en stor litteratur, som handlar om många olika saker. Bengali har också en stor kultur, som uttrycks genom dess musik, dans, mat, kläder, hus och fester. Bengali är ett språk som är rikt på historia, skönhet och mångfald.

Sydindiska språk är en grupp av språk som talas i södra Indien och på Sri Lanka. Sydindiska språk tillhör den dravidiska språkfamiljen, som är en av de äldsta och största språkfamiljerna i världen. Sydindiska språk är inte besläktade med de indoariska språken, som talas i norra och centrala Indien, men genom långvarig språkkontakt har de utvecklat många gemensamma drag. Sydindiska språk har omkring 250 miljoner talare, främst i de indiska delstaterna Tamil Nadu, Kerala, Karnataka, Andhra Pradesh och Telangana.

Sydindiska språkens rika historia

Sydindiska språk har en lång och rik historia, som sträcker sig över flera tusen år. Språken har sitt ursprung i den dravidiska urheimaten, som antas ha legat någonstans i västra eller centrala Indien. Språken spreds sedan till södra Indien och Sri Lanka genom olika migrationer och invasioner. Språken har också påverkats av andra språk och kulturer, som sanskrit, prakrit, persiska, arabiska, portugisiska, engelska och tamil. Språken har också varit viktiga för flera religioner och filosofier, som hinduism, buddhism, jainism, shaivism, vaishnavism, shaktism och lingayatism.

Delas upp i fyra huvudgrupper

Sydindiska språk indelas i fyra huvudgrupper: tamil, malayalam, kannada och telugu. Dessa språk har alla sin egen historia och tradition, och de skiljer sig åt i grammatik, ordförråd och uttal. Det finns också flera mindre språk, som tulu, kodava, badaga, kurumba, irula och brahui.

Språket Tamil

Tamil är det äldsta och mest spridda sydindiska språket. Det är ett klassiskt språk, som har en skriftlig tradition som går tillbaka till 300-talet f.Kr.  Tamil är det officiella språket i delstaten Tamil Nadu och på Sri Lanka, och det talas också i andra länder, som Malaysia, Singapore, Mauritius och Kanada. Tamil har omkring 80 miljoner talare, och det har en rik litteratur, som omfattar poesi, drama, epik, historia, religion och vetenskap. Tamil har också en stark kulturell identitet, som uttrycks genom dess musik, dans, konst, arkitektur och festivaler.

Språket Malayalam

Malayalam är det näst största sydindiska språket. Det är ett modernt språk, som har utvecklats ur tamil under de senaste tusen åren.  Malayalam är det officiella språket i delstaten Kerala, och det talas också i andra delar av Indien och i Förenade Arabemiraten. Malayalam har omkring 40 miljoner talare, och det har en stor litteratur, som omfattar poesi, drama, romaner, noveller, essäer, journalistik och biografier. Malayalam har också en mångsidig kultur, som påverkats av hinduism, islam, kristendom, judendom och buddhism.

Språket Kannada

Kannada är det tredje största sydindiska språket. Det är ett klassiskt språk, som har en skriftlig tradition som går tillbaka till 400-talet e.Kr.  Kannada är det officiella språket i delstaten Karnataka, och det talas också i andra delar av Indien och i USA, Australien och Kanada. Kannada har omkring 45 miljoner talare, och det har en omfattande litteratur, som omfattar poesi, drama, epik, historia, filosofi, religion och vetenskap. Kannada har också en stolt kultur, som har präglats av flera dynastier och riken, som Chalukya, Rashtrakuta, Hoysala, Vijayanagara och Wodeyar.

Språket Telugu

Telugu är det fjärde största sydindiska språket. Det är ett klassiskt språk, som har en skriftlig tradition som går tillbaka till 600-talet e.Kr.  Telugu är det officiella språket i delstaterna Andhra Pradesh och Telangana, och det talas också i andra delar av Indien och i USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Telugu har omkring 85 miljoner talare, och det har en rik litteratur, som omfattar poesi, drama, epik, historia, religion och vetenskap. Telugu har också en levande kultur, som uttrycks genom dess musik, dans, film, konst, arkitektur och festivaler.

Motstånd mot hindi i södra Indien

I södra Indien finns det ett ganska stort motstånd mot hindins ökade inflytande i landet. Många människor i de sydindiska delstaterna anser att hindi är ett främmande och påtvingat språk, som hotar deras egna språk och identiteter. De vill skydda och främja de sydindiska språken, som har en annan historia och kultur än de indoariska språken.

Rötter i det koloniala Indien

Motståndet mot hindi har sina rötter i Indiens koloniala och postkoloniala historia. Under det brittiska styret var engelska det officiella språket i Indien, men många indier föredrog att använda sina egna språk i det dagliga livet. Efter Indiens självständighet 1947 uppstod en debatt om vilket språk som skulle vara det nationella språket i det nya landet. Vissa förespråkade engelska, som var ett gemensamt språk för alla indier, medan andra förespråkade hindi, som var det största språket i norra Indien. 

Hindi skulle ersättas alla Indiens språk

År 1950 antogs den indiska konstitutionen, som fastställde att både engelska och hindi skulle vara de officiella språken i Indien, men att hindi skulle ersätta engelska som det enda officiella språket efter 15 år. Detta väckte starka protester i södra Indien, där många människor inte kunde eller ville lära sig hindi. De ansåg att hindi var ett språk för de nordindiska eliterna, som ville dominera och assimilera de sydindiska folken. De krävde att de sydindiska språken skulle få samma status och respekt som hindi.

Engelska som länkspråk mellan delstater

År 1963 beslutade den indiska regeringen att skjuta upp planerna på att göra hindi till det enda officiella språket, och att fortsätta att använda engelska som ett länkspråk mellan de olika delstaterna. Detta lugnade situationen något, men inte helt. Än idag finns det spänningar och konflikter mellan de som vill främja hindi som det nationella språket och de som vill bevara de sydindiska språken som regionala språk.

Sydindiska språkens vikt

Sydindiska språk är en viktig del av Indiens och Sydasiens språkliga och kulturella mångfald. Sydindiska språk har en lång och spännande historia, som speglar de olika folk, religioner och civilisationer som har levt och verkat i regionen. Sydindiska språk har också en stor och varierad litteratur, som har bidragit till den mänskliga kunskapen och kreativiteten. Sydindiska språk har också en unik och färgstark kultur, som berikar och förgyller livet för miljontals människor. Den sydindiska filmindustrin är ett bra exempel på vikten av de lokala språken.