Indisk toalettkultur: Renhet, hälsa och frodig djungel

Indisk toalettkultur: Renhet, hälsa och frodig djungel

När man tänker på indiska toaletter får man kanske en bild av smutsiga, trånga och illaluktande utrymmen där man måste huka sig över ett hål i marken, men verkligheten är en annan, om än komplex historia. Indisk toalettkultur är en kultur av renhet, sparsamhet och hälsa och som har sina rötter i tusenåriga traditioner. Indien är dessutom just nu under en toalettrevolution. Läs mer för att veta allt om hur de indiska toalettvanorna kan lära dig mer om din hälsa!

Vatten baktill för en renare framtid

En av de mest iögonfallande skillnaderna mellan indiska och västerländska toaletter är att indierna oftast använder vatten för att rengöra sig med snarare än papper efter toalettbesöket. Detta gör de med hjälp av en vattenkanna, en slang eller en dusch som finns i de flesta indiska badrum. De indiska toalettbesökarna använder sedan sin vänstra hand för att tvätta sig, medan den högra handen håller vattenkannan eller slangen. Efteråt tvättar de båda händerna noggrant med tvål och vatten. Tänk på att den vänstra handen på grund av detta ändå anses oren. Läs mer om det och vad det innebär här!

Vatten mer hygieniskt än papper

Toalettpapper

Varför föredrar då indierna vatten över papper? Jo, det finns flera anledningar till det. För det första anser många indier att det är mer hygieniskt att använda vatten än papper, detta eftersom papper kan lämna rester eller bakterier på huden. Vatten ger en mer grundlig och skonsam rengöring som minskar risken för infektioner, irritationer och hemorrojder. 

Tänk dig själv, om du barfota råkar trampa i något orent torkar du inte bara av foten utan rengör nog den grundligt med hjälp av vatten. 

Indiska toalettbesök sparar träd och vatten

För det andra sparar det enormt mycket träd och vatten att inte använda papper. Enligt en studie från 2019 förbrukar varje amerikan i genomsnitt 141 rullar toalettpapper per år, vilket motsvarar 384 träd under en livstid. Om alla i världen skulle använda lika mycket papper som amerikanerna, skulle det kräva 15 miljoner hektar skog per år, vilket är mer än hela Sverige bara för att hålla våra bakar i skinande form. Dessutom krävs det cirka 140 liter vatten för att producera en enda rulle toalettpapper, vilket innebär att pappersanvändningen också bidrar till vattenbrist och förorening.

Ståtoaletter – för en bättre tarmhälsa och renare klyfta

För det tredje finns det studier som visar att det är bättre för hälsan att huka sig på en ståtoalett än att sitta på en sittoalett. När man hukar sig öppnar sig ändtarmen och skinkorna mer naturligt och gör det lättare att tömma tarmen helt. Detta kan förebygga förstoppning, gaser och tarmcancer. När man sitter på en sittoalett däremot, böjs ändtarmen i en onaturlig vinkel och hindrar tarmens tömning. Detta kan leda till att avföringen stannar kvar i tarmen och orsakar inflammation, toxiner och sjukdomar. Det är kanske en av anledningarna varför många från Indien och Asien även föredrar att stå på sittoaletter?

Stå inte på en sittoalett

Exempel på skylt som inte sällan sätts upp vid indiska sitt-toaletter.

Är pallen lösningen på sitt-toalettens största problem?

Pall vid toaletten

Idag börjar det bli populärt att sätta en pall framför sittoaletten varpå man sätter sina fötter. Tack vare att fötterna kommer i en högre position vinklas ryggraden och tarmkanalen närmre den naturliga position man får från en ståtoalett.

Sitt-toaletter allt vanligare i Indien

De flesta hotell i Indien har idag sitt-toaletter och på tåg finns oftast både stå- och sitt-toaletter, ståtoaletterna kallas då ”Indian toilet” och sittoaletterna kallas då ”Western toilet”. Räkna däremot inte med att alla indiska hem, enklare restauranger och sevärdheter har sittoaletter och toalettpapper. 

Hygiendusch

I många mer välbärgade och nybyggda hus i Indien finns ofta båda versionerna av toaletter och många beresta indier väljer idag, inte minst på grund av design, att installera vanliga sittoaletter (ibland med inbyggd bidé) men också med hållare för toalettpapper. För de med sitt-toaletter är en handdusch likt den på bilden ovan vanlig för att tvätta sig ren efter toalettbesöket.

Problem med indiska toalettvanor

Allt detta betyder inte att indiska toaletter är perfekta eller att alla indier följer dessa vanor. Det finns fortfarande många problem med brist på sanitet, tillgång till rent vatten och utbildning om hygien i Indien, särskilt på landsbygden och i fattiga områden där människor gör sina behov öppet på fält, järnvägsrälsar och andra ställen där de kan få några minuter i fred. Om du färdas i ett indiskt tåg eller buss en tidig morgon ser man ofta folk på huk efter vägen eller personer som knatar runt med en vattenflaska i handen. Den flaskan är sällan för att drickas utan till för att rengöra sig efter sina behov. Detta har lett till något som ofta kallas ”Toalettrevolutionen” 

Toalettrevolutionen: Indiens kamp mot öppen avföring

En annan aspekt av indiska toaletter som är värd att nämna är den så kallade toalettrevolutionen, som har pågått i Indien sedan 2014. Det är ett stort projekt som leds av Indiens premiärminister Narendra Modi. Revolutionen har som mål att utrota öppen avföring i hela landet. 

620 miljoner indier utan toalett 2014

Öppen avföring innebär att människor gör sina behov utomhus, i fält, buskar, skogar, vattendrag eller andra öppna platser, i stället för att använda en toalett. Detta är ett stort problem för folkhälsan, miljön och värdigheten i Indien, där cirka 620 miljoner människor saknade tillgång till en hushållstoalett 2014.

En revolution byggd på Mahatma Gandhis principer

Den indiska premiärministern lanserade toalettrevolutionen som en del av sitt flaggskeppsinitiativ Swachh Bharat Abhiyan (“Rent Indien”) den 2 oktober 2014, en dag vald eftersom det är Mahatma Gandhis födelsedag. Mahatma Gandhi var en stor förespråkare för renhet och hygien i Indien och ansåg att det var en förutsättning för självständighet och frihet. Modi har följt hans vision och investerat mångmiljardbelopp i att bygga nya toaletter, främja beteendeförändringar och öka medvetenheten om sanitet i hela landet. Han har också engagerat kändisar, politiker, religiösa ledare och vanliga medborgare i kampanjen.

Imponerande resultat på pappret

Projektet har visat imponerande resultat på papperet. Enligt regeringens uppgifter har mer än 110 miljoner toaletter byggts på fem år och mer än 600 miljoner människor har fått tillgång till dem. Den indiska premiärministern utropade Indien som fritt från öppen avföring den 2 oktober 2019, på Gandhis 150-årsdag. Han sa under sitt tal att världen var förvånad över att toaletter hade tillhandahållits till så många människor på så kort tid.

Vilseledande information?

Kvinna på landsbygden

Många experter säger att statistiken är “vilseledande” – och att öppen avföring inte alls har utrotats i landet. Nazar Khalid, forskare vid Research Institute for Compassionate Economics (RICE), sa att regeringen fokuserade för mycket på att bygga toaletter och misslyckades med att se till att människor faktiskt använde dem. Regeringen kontrollerade inte heller att de nya toaletterna underhölls ordentligt, sa han, med korrekt bortledande av avloppsvatten.

Kulturella normer kräver tid för förändring

Ett av problemen är att många indier har djupt rotade kulturella och religiösa föreställningar om renhet och orenhet, något som påverkar deras toalettvanor. Enligt dessa föreställningar är det orent att ha en toalett inomhus eller nära bostaden, eftersom det förorenar hemmet och familjen. Det är också orent att dela en toalett med andra människor, särskilt de som tillhör lägre kaster eller andra samhällsgrupper. Därför föredrar många indier att fortsätta göra sina behov utomhus, där de känner sig friare och renare.

Snabba lösningar med bristfällig kvalitet

Lortig toalett

Enligt uppgifter är många av de nya toaletterna dåligt konstruerade, bristfälliga eller otillräckliga för de lokala behoven. Vissa toaletter saknar vattenförsörjning, ventilation eller belysning. Andra är låsta, trasiga eller oanvändbara. Många byar har inte tillräcklig avloppsinfrastruktur eller avfallshantering för att hantera de stora mängderna avföring som genereras av de nya toaletterna. Detta leder till att avföringen läcker ut i marken eller vattnet och skapar nya hälsorisker.

Forskare ger andra alternativ

Enligt många forskare krävs det mer än att bara bygga toaletter för att verkligen eliminera öppen avföring. Det krävs en förändring av attityder, vanor och normer som är anpassade till de lokala sammanhangen. Det krävs också en bättre övervakning, underhåll och reglering av de nya toaletterna. Det krävs också en större medverkan och delaktighet från de berörda samhällena och individerna, som måste känna sig motiverade och stolta över att använda toaletterna.

Toalettrevolutionen ändå ett stort steg framåt

Toalettrevolutionen är ett ambitiöst och lovvärt initiativ som har potential att förbättra livskvaliteten för miljontals indier. Men det är inte en enkel eller snabb lösning. Det är en lång och komplex process som kräver uthållighet, anpassning och samarbete. Det är en utmaning som inte bara handlar om toaletter, utan också om kultur, politik och mänsklighet.

Vi kan lära oss av Indiska toalettvanor

Slutligen, indiska toaletter är inte bara ett sätt att göra sina behov; de är också ett uttryck för en kultur som värdesätter renhet, sparsamhet och hälsa. Genom att lära oss mer om dem kan vi kanske upptäcka något nytt och bra för oss själva, eller åtminstone respektera och uppskatta olikheterna i världen. Kanske kan en sanitetsdusch installeras i ditt badrum, kanske kan en fotpall få dina tarmar gladare och kanske kan vi med hjälp av vatten hjälpa till att få världen grönare och renare? Vad tycker du om de indiska toalettvanorna?

Mer om indiska toalettvanor!

Filmen "Toilet: Ek Prem Katha (Toalett: En kärlekshistoria)" är ett indiskt komedi-drama från 2017. Den handlar om en kvinna som lämnar sin man på sin första bröllopsdag när hon får reda på att hans hem saknar en toalett, och hans kamp för att skaffa modern sanitet. Filmen är baserad på en sann historia om en kvinna från Madhya Pradesh som vägrade att flytta tillbaka till sin mans hem eftersom det inte hade någon toalett1. Filmen är regisserad av Shree Narayan Singh och har Akshay Kumar och Bhumi Pednekar i huvudrollerna. Se en trailer av filmen här nedan eller hitta den på Netflix (beroende på var i världen du är).

Postad av: Henric