Verkligen fantastiska bilder! Blir alldeles varm av att se dom!
Men tror dock att han är lite mer västerländsk av sig då han har turnerat runt i europa som dansare och han har sagt att han inte vill gifta sig med en indisk flicka, men han vill gärna att den blivande ska känna till de indiska kulturerna kring detta (varav mina frågor).
Hur vi träffades var för att han är min danslärare. Och han är gift för tillfället. Men en norska. Dock ska dom separera nu, och jag är väl den största anledningen. Men dom träffades i indien när hon var på semester, och sen åkte han till norge i tre månader och så gifte dom sig direkt trots att dom bråkade i två utav de tre månaderna. Han flyttade hem igen och dom var isär i två år och nu bor dom tillsammans för första gången i sverige och inser att det inte funkar. Jag har träffat henne och jag lider verkligen med honom, så det är inte så att jag bara hör hans version. Jag har sett den.
Men vi började träffas i smyg i februari, och då var han fortfarande bunden till, som jag antar är traditionen, "Man håller sig fast trots att det inte är bra". Men så kom jag in i bilden och jag öppnade ögonen på honom och sa att det är ju hans egna lycka som står på spel. Han ska inte behöva vara olycklig hela livet. Så dom separerar just nu, hoppas bara att han får stanna i sverige efter det.
Men det lilla jag har kunnat få ur honom just nu, nu är han ju riktigt ledsen och besviken över hur äktenskapet blev. Men det var ju helt klart inget stort indiskt bröllop utan bara borgligt i norge. Men han sa dock att en av anledningarna till att han är så ledsen är för att han lever ett singelliv trots att han är gift. Frun struntar i honom hemma, tvättar sin tvätt, gör sin mat osv och han gör sina grejer. Han sa att i indien, hans kultur, så blir frun som hela världen för mannen. Hon tar hand om honom.
I mina öron låter det helt korrekt, det är så jag skulle göra om jag var gift. Kanske därför han även känner sig trygg med mig? Även om vi inte gått ut offentligt eller så om oss, så ser han en framtid för oss. Jag blev alldeles glad i själen när du skrev "när" ni gifter er. Har inte ens vågat tänka den tanken. Även om jag vet att jag skulle vara den "ideala" frun för honom,
Kanske är som min styvmamma säger, att jag var indier i ett tidigare liv ;)
Det låter mer logiskt och jag fattar mer ju mer ni berättar, men samtidigt så blir jag lite mer fundersam om det. Jag har en dotter på 5½år och han fullkomligt avgudar henne! Redan innan han träffade henne planerade han in allt han ska köpa i indien till henne. Och tack och lov så passar dom alldeles perfekt ihop också, även om dom inte talar samma språk. Men där blir det också lite udda. Hur ser den indiska kulturen på barn från tidigare förhållanden? Även om han älskar henne så blir man ju lite nervös inför vad hans familj skulle säga.
Men även där med maten, han käkar ju mcdonalds, och det är väl ko?