Onsdag 2014-11-12:
Jag vaknade vid sju, gick upp och åt frukost på hotellets restaurang vilket ingick i priset (nog fan bäst det...), fick prova en helt färskstekt dosa som de hade en egen kock som stod och gjorde iordning åt en.
I jakt på billigare hotell som fortfarande hade WiFi så googlade vi fram något som hette hotel Alpana, men som vi inte lyckades hitta. Istället tog vi in på Mahalakshmi Hotel på Upper Road och upptäckte till vårt förtret att Hotel Om Deluxe som låg vägg-i-vägg minsann hade WiFi (våra datorer kände av nätverket med god täckning rätt genom väggarna). Dagens projekt? Bada i Ganges.
På engelska skolan hade vi fått tips om ett Pentagon Mall i närheten som skulle ha badbyxor i västerländsk storlek. Vi hoppade in i en auto och åkte cirka en halvmil dit. Synen som mötte oss var ganska bedrövlig. Gallerian hade sämre besättning av butiker än Nacka Forum, förmodligen även här pga alldeles för höga hyror. Badbyxorna slutade de tillverka runt storlek 38-40, så att köpa några där var också bara att glömma. Bankomater hade de i alla fall, så vi tog ut 10.000 var och åkte tillbaka.
Vi fick helt enkelt lov att bada i kalsongerna istället, vilket vi gjorde på östra sidan av Ganges för att inte uppvisa ett alltför uppseendeväckande beteende bland de konservativa indierna. Vattnet var väl 16-17 grader och väldigt strömt, men med hjälp av en kedja att hålla i sig i och en fast beslutsamhet att ta ett dopp så var det inga problem. Jag blev påtryckt en blomsterlykta av en präst för Rs. 500 när badet var klart, vilket åtminstone kändes mer prisvärt än bluffmakarna uppe i Mansa Devi temple.
Den här dagen hade vi koll på att Ganga Pujan skulle börja 17:45 vid Har-Ki-Pauri, så vi gick dit innan dess och hann över bron innan den stängdes av utav "tempelpolisen" som höll ordning runt offerplatsen. https://www.youtube.com/watch?v=bpTZTRjB3cU visar rätt bra vad som hände och vilken sång som spelades genom burkiga megafonhögtalare.
Efter allt detta kände vi oss rätt trötta på Haridwar, då det mest blev att man vandrade en massa fram och tillbaka längs Upper Road. Vi bestämde oss för att "vaska" hotellrummet (kostade bara Rs. 600) och bege oss vidare till Rishikesh. Bussterminalen låg mittemot tågstationen och en buss till Rishikesh kostade 35 rupier per skalle.
Framme i Rishikesh skulle vi upp till Swiss Cottage-byn som Adam hade läst om i Lonely Planet. Däruppe visade det sig att de flesta hotellen var fullbokade av en massa israeler, så vi fick gå runt till 4-5 stycken innan vi fick ett hyfsat rum för 600 och somnade ganska omedelbart.
Torsdag 2014-11-13:
Resans slappaste dag. Vi gick upp vid nio och skulle fota bergsdalen från hotelltaket, men så fort vi kom upp dit blev vi tillfrågade om vi ville vara med på en gratis 1-timmes yogaklass. Såklart ville vi det, och efter att ha sträckt bort varenda ledvärk i hela ryggen och axlarna åt vi frukost och bytte sedan hotell i byn eftersom det satt folk med reservationer och väntade på att vi skulle flytta ut i lobbyns soffa. Vi fick ett rum med balkong på Pinky Guest House för 1000 rupier.
Återigen började vi förbanna oss över WiFi. Det fanns täckning från flera olika hotell och det var oskyddade anslutningar, men uppe på taket till Pinky Guest House hittade vi förklaringen: Hela Swiss Cottage-byn delar på en och samma ADSL-uppkoppling till alla sina hotells WiFi-nät. Man får därför bara uppkoppling i 1-2 minuter innan man blir utslängd och inte får någon IP-adress igen med mindre än att man startat om datorn. Gah. Vi lämnade in våra kläder för tvätt, lugnade ner oss med lite ayurvedisk massage och sedan hände inte så mycket mer på hela dagen.
Fredag 2014-11-14:
Vi yogade även denna morgon på taket till förra nattens hotell (Green Valley Cottage Hotel), sedan hämtade vi de tvättade kläderna, checkade ut från hotellet och begav oss tillbaka till Haridwar medelst buss. Planen var att ta oss vidare till nästa stad på "att göra"-listan för Indien, nämligen Kurukshetra. Då det inte gick några bra direkttåg dit fick vi ta ett tåg från Haridwar till Ambala och sedan en taxi därifrån, 42 km/Rs. 800. Vi tog in på Hotel Pearl Marc som hade - http://hotelpearlmarc.com - som såg så fint ut på hemsidan men som visade sig vara utan fungerande dusch och WiFi. Suck.
Lördag 2014-11-15:
Denna dag hyvlade vi av allt vi skulle göra i Kurukshetra:
1. Gita Upadesh Stahl, platsen där Bhagavad-Gita sjöngs för cirka 5200 år sedan
2. Bhishma-Kund, platsen där pandavernas och kauravernas gemensamma farfar låg på sin bädd av pilar och instruerade de vinnande kusinerna innan han frivilligt lämnade sin kropp.
3. Brahma Sarovar, en konstgjord sjö på 430*860*14 meter.
Det blev en natt till på Hotel Pearl Marc och de hjälpte oss att boka tågbiljetter tillbaka till Delhi dagen efter.
Söndag 2014-11-16:
Nu var vi klara med allt jag hade på min lista som jag ville göra i Indien under den här första resan, så Adam föreslog att vi skulle vara superturistiga och sticka ner till Agra och kolla på Taj Mahal. Jag gav med mig eftersom jag inte hade några bättre förslag, så vi åkte tillbaka till Delhi och lyckades den här gången hitta det rätta bokningskontoret för turister. Det ligger på övervåningen på centralstationens västra sida, så om man just kommit upp från Delhi Airport Metro Express måste man först passera säkerhetskontrollen inne på tågstationen, sedan ta sig upp på bron som går över tågspåren, och sedan ner på andra sidan till stora vänthallen och därifrån trapporna upp till bokningskontoret. Inte undra på att vi inte hittade det på första försöket.
Dessvärre gick inte tåget mot Agra förrän fem på eftermiddagen, så hela den här dagen blev ett långt jävla hängande på tågstationer. Jag läste ut min bok och tänkte att jag väl fick köpa något nytt att läsa, men det visade sig att alla bokstånd bara sålde en massa sådana där värdelösa självhjälps- och "tänk positivt"-böcker som ett fåtal gurus tjänar multum på.
Väl på tåget hamnade vi i samma vagn som ett kompisgäng på 32 killar från Hyderabad. De bodde på samma gata i hemstaden och hade varit uppe i Jammu & Kashmir för att kolla på vishnutempel. De pratade inte så mycket engelska men en kille som gjorde det var särskilt intresserad av att få se hur svenska sedlar såg ut. Som ingen av oss hade med sig.
När vi kom ut från stationen i Agra blev vi som vanligt påhoppade av taxiwalas, och killen vi bestämde oss för att åka med körde uppenbarligen svarttaxi (ingen legitimation, krockad och bucklig bil utan taxiskylt), men vi kom i alla fall fram till hotellet i Taj Ganj för 200 rupier. Hotellet, Saniya Palace, är omskrivet i Lonely Planet och rekommenderas dels därför att det är billigt (650 per natt för ett dubbelrum, denna gång med fullt fungerande WiFi) och dels för att det har en restaurang på taket med utsikt över själva Taj Mahal. Det luktade dock avlopp inne på toan, och i vitrinskåpet nere i lobbyn stod en bong som uppenbarligen var begagnad.