Trots ökad köpkraft och världsstandard inom andra sektorer, lyckas Indien inte omvandla sina "fenomenala tillgångar" till globala turistdestinationer. Sanjeev Sanyal, framstående ekonom och rådgivare till premiärministern, menar att landet riskerar att missa en gyllene möjlighet innan den demografiska fördelen försvinner.
Sanjeev Sanyal, medlem i premiärministerns ekonomiska rådgivande organ (EAC-PM), har i en intervju kritiserat Indiens oförmåga att lyfta turismen till nästa nivå. Han påpekar att Indien har en tidsfrist på cirka 25 år, fram till 2050, att utnyttja sin enorma demografiska fördel med en befolkning i arbetsför ålder på cirka en miljard människor.
"Den demografiska fördelen varar inte för evigt," konstaterade Sanyal, och varnade för att landet efter denna period kommer att åldras i likhet med många andra nationer. Han menar att turism är en av de "lågt hängande frukterna" som Indien desperat måste ta vara på för att driva ekonomisk tillväxt.
Fenomenala fort – noll destinationer
Sanyals kritik är skarp: Indien har "fenomenala" turisttillgångar men misslyckas med att utnyttja dem. Han lyfte fram de historiska forten kring Pune som ett exempel.
"Vi är i Pune. Inom två timmars bilresa från denna plats finns det några fenomenala fort. Men hur många av dem har omvandlats till förstklassiga turistdestinationer? Ingen."
Han understryker att problemet inte är bristen på pengar eller intresse. Han noterar att indiska resenärer spenderar alltmer, både i landet och utomlands. Tidigare var exklusiva palatshotell i Rajasthan nästan tomma på indiska gäster; idag dominerar indier – och de betalar "topp dollar". Detta visar att den inhemska köpkraften finns.
Problemet ligger istället i ett bristfälligt tänkande kring hur dessa tillgångar ska paketeras och bevaras som upplevelser.
Pwd-arkitektur och dålig planering
En betydande barriär som Sanyal kritiserar är dåligt utformade offentliga byggarbeten nära kulturarvsplatser. Han beskriver det som ett allvarligt problem där myndigheter, när de väl upptäcker en lovande plats, snabbt bygger fula "PWD-konstruktioner" (Public Works Department architecture) rakt framför den historiska platsen.
Denna brist på arkitektonisk och estetisk hänsyn förstör inte bara platsens värde utan hindrar också konverteringen till en internationell destination av hög klass. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka kring planering och bevarande, menar han.
Bristande medborgaranda skadar turismen
Utöver de statliga bristerna pekar Sanyal på en kulturell faktor som hindrar utvecklingen: bristande medborgaranda (civic sense).
"Du går till en trevlig, vacker plats, och det ligger vattenflaskor överallt. Och ibland är det inte alls regeringens fel. I slutändan måste det finnas en nivå av stolthet som vi, Indiens folk, har över våra platser," sade han.
Detta avsaknad av stolthet och ansvarstagande bland allmänheten skapar en nedslående upplevelse som skrämmer bort både inhemska och internationella besökare, oavsett hur bra infrastrukturen i övrigt blir.
Är turismens framtid i fara?
Sanyals varning kommer bara kort efter att branschorganisationen IAAPI signalerat att nöjesparker och moderna attraktioner är Indiens nästa stora motor för turismen.
Experters synpunkter blottar därmed en klyfta: Å ena sidan ser man massiva privata investeringar och modernisering inom specifika segment (som nöjesparker och lyxhotell), drivna av inhemsk efterfrågan. Å andra sidan finns det en omfattande strukturell svaghet i den statliga förvaltningen och det folkliga ansvaret gällande landets historiska och kulturella arv, som är det som traditionellt drar internationella besökare som svenskar.
Om Indien ska hinna ta vara på sin demografiska tidsfrist på 25 år, måste regeringen inte bara strömlinjeforma skatteregler (som i GST-frågan) utan också få till stånd en kulturell förändring både inom den offentliga förvaltningen och bland medborgarna för att bevara och presentera sina unika tillgångar på ett sätt som möter internationell standard.
Läs vår tidigare artikel på Indiens satsning på nöjesfält här!
Vad är Indiens nya fokus inom turism?
Fokus ligger på att utveckla nöjes- och attraktionsindustrin, driven av den snabbt växande inhemska medelklassen. Branschorganisationen IAAPI ser dessa moderna anläggningar som en ny stor motor för landets turism och ekonomiska tillväxt.
Vilket är det största hindret för Indiens turismutveckling enligt experter?
Två huvudproblem lyfts fram: 1) Ekonomiska hinder, som den höga skattenivån (18% GST) för nöjesparker. 2) Strukturella hinder, där ekonomirådgivaren Sanjeev Sanyal varnar för att man misslyckas med att underhålla och paketera landets historiska och kulturella tillgångar (som fort och kulturarv) som globala destinationer.
Kommer Indiens satsning på nöjesparker locka svenska turister?
Troligtvis inte som en primär dragkraft. Parkerna är primärt utformade för att tillfredsställa den stora inhemska marknaden. Svenska turister prioriterar oftast Indiens kulturella, andliga och historiska arv, men parkerna kan fungera som ett modernt komplement under längre resor.
Hur stor är nöjesparkernas marknad i Indien?
Sektorn är i en hög tillväxtfas, driven av inhemsk efterfrågan. Marknaden uppskattades till cirka 1,3 miljarder USD under 2024 och förväntas växa med 9–11% årligen fram till 2030.
Vad menas med "PWD-arkitektur"
Det är en kritik från Sanjeev Sanyal mot att lokala statliga byggprojekt (Public Works Department) ofta bygger fula eller illa utformade konstruktioner precis intill historiska platser. Detta förstör platsens estetiska värde och gör den olämplig som internationell destination.
Nyhetsämne
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
