I ett banbrytande beslut som lovar att omdefiniera naturvården i Sydasien har Högsta domstolen i Indien infört ett totalt förbud mot all natturism i landets tigerreservat. Domslutet, som träder i kraft omedelbart, ses som den mest betydande åtgärden på åratal för att skydda den hotade tigerpopulationen från mänsklig störning.
Indien är hem för över 3 167 vilda tigrar, vilket motsvarar mer än 70 % av världens bestånd, och dessa skyddas i landets 54 tigerreservat spridda över 18 delstater. Beslutet påverkar därmed ikoniska områden som Ranthambhore (Rajasthan), Bandipur (Karnataka), Jim Corbett (Uttarakhand) och Sundarbans (Västbengalen).
Högsta domstolen inför stränga safariregler och förbjuder skadliga industrier
Kärnan i domstolens direktiv är att återställa den biologiska balansen. Nattliga safaris – en populär men kontroversiell trend bland spänningssökande turister – anses nu vara ett alltför stort hot mot vilda djurs hälsa.
”Målet är att garantera tystnad och skydda vilda djurs cirkadiska rytm under de timmar då de är som mest aktiva,” säger en källa nära ärendet. ”Tigrar, liksom många andra arter, är beroende av en ostörd natt för jakt och reproduktion.”
Enligt domstolen, som baserade sitt beslut på rekommendationer från expertpaneler i samråd med National Tiger Conservation Authority (NTCA), får turismen aldrig likna massturism.
Skyddszoner och hårda förbud
Förutom nattförbudet skärper domstolen reglerna för safariverksamhet på dagen. Framöver kommer safariresor att vara strikt begränsade till buffertzoner på icke-skoglig eller nedbruten mark. Kärnområden – som är avgörande för tigrarnas fortplantning – samt de viktiga tigerkorridorerna som används för förflyttning mellan reservat, är nu helt skyddade från besökare.
Det rättsliga beslutet har också en bredare ekologisk räckvidd. Domstolen har förbjudit ett antal skadliga kommersiella aktiviteter i buffertzonerna och de ekologiskt känsliga zonerna (ESZ) runt reservaten. Detta inkluderar:
- Kommersiell gruvdrift
- Förorenande industrier
- Storskaliga vattenkraftsprojekt
- Lågflygande turismflygplan
Domstolen har därmed skickat en skarp signal om att bevarandet av ekosystemet prioriteras före kortsiktiga ekonomiska vinster. Den omfattande domen sträcker sig över 80 sidor och kräver att delstaterna inom ett år fastställer gränserna för sina ESZ.
Framåtblick: Hållbarhet och lokalt ansvar
Åtgärderna kräver nu att delstaterna snabbt agerar, bland annat genom att uppdatera sina bevarandeplaner och tydligt avgränsa de skyddade zonerna.
För resenärer och turismnäringen är detta ett paradigmskifte. Samtidigt som natturismen stoppas, främjar domstolen en ny typ av ansvarsfullt resande.
Fokus ligger på att utveckla ekovänliga boenden och lokalt drivna homestays i buffertzonerna. Detta stödjer lokalsamhällen och säkerställer att turismen bidrar positivt till den regionala ekonomin, men med en minimal ekologisk fotavtryck. Även reglerna för tystnad skärps, där reservaten ska behandlas som "tysta zoner," med förbud mot mobiltelefonanvändning i de mest känsliga kärnområdena.
Genom detta djärva ingripande bekräftar Indiens Högsta domstol att landets vildmark är en nationell skatt som måste skyddas till varje pris. Beslutet visar vägen för en framtid där naturupplevelser går hand i hand med ett djupt etiskt ansvar.
Nyhetsämne
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
