Indiens floddelfiner: En kamp för överlevnad i Indiens heliga floder

I de mytomspunna floderna Ganges och Indus kämpar en unik grupp däggdjur för sin existens: floddelfinerna. Dessa skygga och fascinerande varelser, som skiljer sig från sina oceaniska släktingar genom sitt sidledes simsätt, sin långa nos och sin nästan totala blindhet, navigerar i de grumliga vattnen med hjälp av ekolokalisering. Gangesdelfinen, Indiens nationella vattenlevande djur, är särskilt hotad och återfinns främst i Ganges-Brahmaputra-Meghna-flodsystemet i norra delen av landet.

Enligt den första omfattande nationella inventeringen av floddelfiner i Indien, som nyligen presenterades, uppskattas populationen till 6 327 individer. Av dessa är majoriteten (6 324) Gangesdelfiner, medan endast en alarmerande låg siffra på tre Indusdelfiner noterades i de indiska delarna av Indusfloden. Huvuddelen av Indusdelfinerna lever i Pakistan. Båda arterna är klassificerade som "utrotningshotade" av IUCN, vilket understryker den akuta situationen.

Ett evolutionärt arv i sötvatten

Floddelfinernas historia sträcker sig miljontals år tillbaka, då deras marina förfäder anpassade sig till livet i sötvatten när haven drog sig tillbaka från Sydasiens låglänta områden. Denna långa evolutionära resa har gett dem unika egenskaper som skiljer dem från havsdelfiner och gör dem till "levande fossil" i floderna.

Mångfacetterade hot mot överlevnaden

Trots att Gangesdelfinen är Indiens nationella vattenlevande djur och åtnjuter det högsta skyddet enligt landets lagstiftning, står den inför en rad allvarliga hot. Förutom de hot som nämns i BBC-artikeln – oavsiktlig fångst i fisknät (bycatch), tjuvjakt för olja och kött, samt kollisioner med båtar – bidrar även habitatförstörelse genom dammbyggen, uttag av vatten för irrigation och industriell samt jordbruksrelaterad förorening till den drastiska minskningen av populationerna. Den fragmentering av floderna som orsakas av dammar isolerar populationer och minskar deras genetiska mångfald.

Enligt Världsnaturfonden (WWF) är ohållbart fiske, vattenkraftsprojekt och infrastrukturutveckling samt förorening de tre största systemhoten mot floddelfiner globalt. I Indien bidrar även sand- och grusbrytning i floderna till att förstöra deras livsmiljöer.

Framsteg och framtida utmaningar inom bevarande

Medvetenheten om floddelfinernas prekära situation har ökat under de senaste decennierna. Indiens regering har vidtagit flera åtgärder, inklusive att inkludera Gangesdelfinen i Schedule-I i Wild Life (Protection) Act från 1972, vilket ger delfinerna dess högsta skydd. Projekt Dolphin lanserades 2020 för att stärka bevarandeinsatserna, och en nationell handlingsplan för floddelfiner (2022-2047) har utvecklats. Dessutom har viktiga habitat utsetts till skyddade områden, som Vikramshila Dolphin Sanctuary i Bihar.

Internationella samarbeten, som Ganges River Dolphin Platform initierat av Världsbanken, syftar till att förbättra samordningen och integrera delfinskydd i utvecklingsprojekt. WWF arbetar också aktivt med att minska habitatförstörelse, bekämpa föroreningar och minska dödligheten orsakad av fiske. Lokala samhällen engageras i bevarandeinsatser genom utbildningsprogram och incitament för hållbara metoder.

Trots dessa ansträngningar kvarstår betydande utmaningar. Den låga reproduktionstakten hos floddelfinerna och den fortsatta pressen från mänskliga aktiviteter gör att det krävs långsiktiga och intensiva insatser för att säkerställa deras överlevnad i Indiens heliga floder.

Hur kan internationellt samarbete och lokalt engagemang stärka skyddet av Indiens floddelfiner? Dela dina tankar i kommentarsfältet nedan.