Andamanerna dag 03 och 04

Första hela dagen på Havelock och den tänkte vi spendera med att utforska vår strand nr 5 lite närmare. Vi tog en lugn sovmorgon och åt vår frukost som ingick i boendet. Min man har dock lite större aptit än indierna så till honom fick vi beställa in det dubbla :-)

Sedan tog vi och packade lite i vår lilla ryggsäck och begav oss iväg söderut på stranden. Det var ganska högt vatten när vi började gå så man fick kryssa mellan träden som hängde ut över stranden. Det var det som jag tyckte var så mysigt med vår strand, den var liksom så levande med all grönska så nära stranden. Det var lätt att hitta lite skugga om man ville ha det och träden skapade små rum där man kunde få vara alldeles själv. Vi hittade en mysig plats mellan några träd där vi lade oss ner. Det var ingen annan på stranden så långt vi kunde se, vilket iofs inte var jätte långt på grund av träden. Man kunde se genom vattenytan vart det inte var så mycket stenar i vattnet så man hittade en plats som det var lite lättare att bada på. Som tur var så var stenarna dock inte vassa eller så utan släta stenar nästan helt utan tång eller så så de var inte äckliga att kliva på. Vi badade båda två och lämnade vår packning på stranden. Eftersom det inte var några andra där så kunde våra saker inte försvinna så långt precis. Efter en stund började högvattnet närma sig oss så vi knallade hemåt och åt lite lunch. Efter lunchen åkte vi in till byn för att ta ut lite pengar, där vi dröjde oss kvar i väntan på att spritbutiken skulle öppna så att vi kunde köpa lite öl. Det var inte så många ställen som serverade öl på ön så man kunde gott ha några själv. På Emerald Gecko fanns det dessutom en allmän kyl i Bistron som man fick lägga in sin egen dryck i, mycket praktiskt. Vi slöade resten av eftermiddagen och efter middagen gick vi ut bland alla stenar som kommit fram när det blivit lågvatten. Det gick knappt att känna igen stranden längre. Det var jätte långt ut innan det blev något vatten så man kunde utan problem promenera långt ut från stranden och få en annan bild av hur ön såg ut. Häftigt! Solnedgången är tyvärr på andra sidan ön men man kunde se spår av den på himlen.

Dagen därefter hyrde vi scooter för att lättare ta oss runt ön. Fredrik körde och jag satt bakom. Vi fick tjata lite innan vi fick hjälmar till oss båda, här tycker de bara att föraren behöver ha hjälm (??) men sedan var vi redo. Vi åkte först in till byn för att tanka lite och sedan tog vi vägen som gick till andra sidan av ön i jakt på ingången till Elephant Beach. De har inte många vägskyltar på denna ö, inte så många vägar heller för den delen, men en av de få skyltar gjorde oss så förvirrade så att vi körde in på fel väg. Det var verkligen en öde väg utan någon annan trafik så efter en stund kändes det som att vi kommit fel så vi vände och kom på rätt bana igen. Emellanåt tyckte jag att det kändes som att Fredrik körde alldeles för fort på de smala, gropiga vägarna.. då körde han typ i 40km/h… De ”stora” vägarna på ön var inte mycket bredare än en cykelbana i Sverige…men trafiken är ganska så lugn även om det är en hel del tutande.

I en uppförsbacke fick vi syn på en massa parkerade mopeder och en skylt om Elephant Beach. Från vägen var det ca. 20 min promenad genom djungeln för att komma ut till stranden, det andra alternativet att ta sig dit var att åka båt från hamnen men detta var ju mycket häftigare. Vi promenerade på in i djungeln, ganska lätt var det att följa stigen som var ganska så upptrampad och som även ibland innehöll elefantspår! Vi såg dock inga elefanter bara spåren efter dem och tur var kanske det, annars hade det blivit trångt bland träden. Träden är verkligen häftiga, väldigt höga och oftast begravda i en mängd andra växter. Innan man kom fram till stranden kom det ett torrlagt träsk som tydligen blev till efter tsunamin 2004. Det var fast mark så det var inte så jobbigt att gå i men det var skönt att vi hade skor på oss. Så kom vi fram till Elephant Beach. Där man kom ut från stigen var det i princip helt tomt på folk, klart fint vatten och rev som man kunde snorkla vid. Längre bort på stranden var det dock mera liv, där fanns alla indiska turister som åkt dit med båt och nu roade sig med att åka vattenscooter, snorkla eller bada med alla kläder på. Där fanns också några försäljare som sålde snorklar, badkläder och kokosnötter i övrigt fanns ingenting på stranden. Vi svalkade av oss i havet och delade på en kokosnöt innan vi gick tillbaka genom djungeln igen. Det var en fin strand, men promenaden genom djungeln var nästan roligare än stranden, det var definitivt den stranden hittills som hade flest turister även om det ändå inte var speciellt många.

När vi kom tillbaka till vägen åkte vi vidare mot strand nr 7, Radhanagar beach. Den är klassad som Indiens finaste strand och skulle även ha en fin solnedgång. Det var verkligen en fin strand, kanske Havelocks enda ”riktiga” strand. Den var både lång och bred och bestod av pulverfin, vit sand. Det var en del turister där, men långt ifrån trångt! På den här stranden var det en del roliga vågor att hoppa i men det fanns också luriga underströmmar som gjorde att stranden var bemannad med badvakter och nästan alltid hade röd flagg. Detta var också något som hänt efter tsunamin. Men det var inte alls svårt att bada. Det man kanske saknade var någon stanns att hitta skugga på stranden. Vi badade och solade och var kvar ända till den vackra solnedgången, då var det fler turister är när solen var framme. Till slut fick vi åka på vår moppe hem i mörkret..vilket dock bara innebär att klockan är efter 17 så middag åt vi i Bistron när vi kommit tillbaka igen.