Andamanerna dag 17 och 18, Port Blair

Andamanerna 2015/2016

Då var vi tillbaka i Port Blair igen. Vi var inte så säkra på vad vi ville hitta på nu, vi var liksom lite trötta på fina stränder och fantastiskt vatten, vi ville göra någonting annat. Fredrik ville verkligen se några av de krokodilerna som ska finnas på öarna, hittills hade vi inte sett skymten av dem. Jag hade sedan innan läst om att det skulle finnas ett sanctuary utanför Port Blair. Vi frågade de på hotellet om de kände till det men de hade aldrig hört talas om det. Det enda stället de kunde komma på att man kanske kunde få se krokodiler var i en biologisk park en bit söderut, vid Chiriya Tapu. De på hotellet envisades istället med att föreslå att vi skulle åka ut till Havelock, men jag förklarade återigen att vi redan varit där ute och inte var intresserade av det. Han som styrde på hotellet ringde in en rikschawförare som kom och hämtade upp oss. Jätte trevlig var han, men inte heller han hade hört talas om något ställe, förutom den biologiska parken, där man kunde få syn på krokodiler. Typiskt! Han berättade istället att det fanns en fin strand vi parken och att det var det vackraste stället i närheten av Port Blair för att se solnedgången. Däremot så fanns det ingenting att äta där så innan vi begav oss iväg så provianterade vi upp med frukt, kakor och vatten. Det var en ganska så lång bit att åka, ca. 25 km, men vi satt bra i vår rikschaw. Han berättade lite saker om trakten medans vi åkte och visade bland annat en del av de skador som tsunamin gjort.

 

Till slut kom vi fram till den biologiska parken i Chiriya Tapu som  ligger på den södra spetsen av ön som Port Blair ligger på. Det var helt tomt på parkeringen och ingen kö alls så det vara bara att betala och gå rakt in. Det var en stor park, jätte fint uppbyggt med anlagda gångar kors och tvärs. Det visade sig dock att det i praktiken var en djurpark! Det var inte vad vi hade sett fram emot. Dessutom var den inte klar…Överallt var det antingen tomma inhägnader eller skyltar som berättade vad som skulle byggas där i framtiden. Om parken någonsin blir klar så blir den säkert jätte fin. Vi var de absolut enda turisterna som var där, vi hade hela parken för oss själva, de enda andra människor var de som skötte parken vilket säkert var 20 pers. En bit in i parken hittade vi hägnet med krokodilerna. Två slöa krokodiler som låg och gassade i solen, de rörde sig inte en millimeter under tiden vi tittade på dom..! Riktigt stor besvikelse var det. Vi gick istället en liten naturstig och beundrade de ofantligt stora rötterna som en del av träden har. En helt värdelös park med, 2 krokodiler, 2 varaner, ett gäng örnar, ett vildsvin, en tom apbur och en hel hord med prickiga hjortar. Men där skulle byggas både fjärilshus och akvarium, inget var dock påbörjat ännu…?

Efter parkbesöket åkte vi vidare till stranden Munda Pahar Det var ingen imponerande strand jämför med det som vi sett tidigare. Där fanns en liten nätinhägnad i vattnet som var ”Safe Swim Zon” och skulle skydda mot….krokodiler..? I den badade ett gäng indier i övrigt var det tomt. Chauffören berättade att det fanns en fin utsiktspunkt om man fortsatte förbi stranden. Så i brist på annat att göra så gick vi däråt. Det var ungefär 1,5 km att gå, genom snår och skog och vi visste inte riktigt vart vi var påväg. Efter ett tag gick vi ut en bit från stigen och kollade genom buskaget och insåg att vi gick högt upp på en ryggås. Jätte vackert var det. När vi kommit fram var vi längst ut på en smal udde, högt över vattnet. Därifrån såg man horisonten åt två håll och söderut berg som tornade upp sig och solen som strålade. Jätte fint var det och så rofyllt. Därifrån kan jag verkligen tänka mig att solnedgången hade varit magisk. Men efter att vi hade gått på upptäcktsfärd längs med bergskanten och pausat där uppe en stund började vi bli lite hungriga och än var det flera timmar kvar till någon solnedgång, dessutom skulle det nog vara ganska svårt att hitta ner igen i mörkret. Så efter ett tag vände vi tillbaka till vår rickshaw och åkte tillbaka mot Port Blair igen. Utsiktspunkten var det som verkligen vägde upp en annars ganska så misslyckad utflykt, men den var det värt att åka en bit för, otroligt vackert! På vägen tillbaka undrade vår chaufför om vi ville stanna vi en annan strand så att vi kunde äta lite, vi visste ju ändå inte vart vi skulle äta ikväll så det lät som en bra idé. Det visade sig att han körde oss till Corbyns Cove, samma strand som vi åt på vår första kväll på Andamanerna. Ingen vacker strand men en helt okej restaurang som serverade kall öl.

När vi kom tillbaka till hotellet var vi trötta och slappade där resten av kvällen.

 

Den här dagen ville vi återigen göra något annat än stränder. Kvällen innan hade vi bestämt att samma chaufför skulle komma och hämta oss igen och visa oss museerna som fanns i Port Blair. Han började med att köra oss till ett gammalt sågverk, tydligen asiens äldsta. Det var ett mycket konstigt ställe där fabriken fortfarande var igång och samtidigt innehöll ett museum. Det första som hände var att vi höll på att gå helt vilse och irrade in oss bland lastbilar och magasin. Men efter att ha blivit pekade åt ett annat håll så hittade vi en liten museibyggnad, därinne hade de en hopplock av fina träsniderier, foton på öarna, information om urinvånarna och reklam för turistattraktioner. Mycket märkligt ställe där vi inte har en aning om vi kanske i själva verket missade hela poängen eller inte. Det tog iaf inte så lång tid att ta sig igenom utan sedan åkte vi vidare till nästa ställe som var Sadmurika Naval Museum där hade de en utställning med bland annat mängder av snäckor och koraller som finns i havet runt om Andamanerna. Många av dem var sådana som vi hittat på stranden tidigare. De hade även en del fiskar i akvarium och en hel del information om de olika urinvånarna. Det var ett riktigt trevligt ställe som var informativt och välorganiserat. Vi åt varsin glass där innan färden fortsatte.

Efter det var det dags för ett stopp på ett statligt köpcenter, Sagarika Emporium, där de sålde souvenirer.  Det var ganska tråkiga souvenirer som såg nästan likadana ut allihopa, det var bara en massa snäckor och träfigurer. Snäckorna ville jag av hävd inte köpa då jag hellre plockat dom själv. Nästa stopp var Antropological museum, ett helt museum som bara handlade om de olika urinvånarna. Det var ett riktigt stort och välbesökt ställe om än lite oorganiserat så väldigt informativt. De visade upp kanoter, skålar och andra saker som de samlat ihop från de olika folken. Det var bilder från de interaktioner som man haft med dom och det fanns information om vart de bor och hur många de uppskattningsvis är. Det är sorgligt att se att vissa av grupperna är så små så att de förmodligen inte kommer överleva så länge till. Men det är riktigt häftigt att de fortfarande existerar!

Sedan bar det iväg mot Cellular Jail men när vi kom dit så hade de lunchstängt. Så då fick vi tänka om lite. Vår chaufför kördes oss då till Fisheries Aquarium, ett ställe som han egentligen inte rekommenderade och vi förstod snart varför. Det var ett totalt värdelöst ställe, med en sal med konserverade fiskar och ett par oinspirerande akvarium. De skulle ju verkligen kunna göra ett helt fantastiskt akvarium baserat på allt det marina liv som finns runt öarna men det verkar de helt ha missat. Så vi gick snabbt igenom det, men som tur var så låg det en restaurang precis utanför. Så där passade vi på att äta lunch, en mycket bra restaurang med färsk fick och skaldjur.  När vi ätit klart kunde vi åka upp till fängelset igen. Det var nog Port Blairs mest välbesökta ställe. Det var ett stort område inne på det gamla fängelset med ett antal mindre museum inuti. Cellular Jail var fängelse för politiska fångar under tiden som Storbritannien hade koloniserat stora delar av Indien. Som mest fanns det drygt 600 celler där men nu är vissa delar rivna. Det var ett ganska skrämmande ställe att gå runt på, med namn på alla fångar som suttit där. Cellerna fanns kvar intakta och man fick fritt gå runt i de delar som var kvar av fängelset. Det var ett mäktigt ställe och mycket intressant att få läsa lite mer om Indiens historia. När vi hade gått runt där i en dryg timme så kände vi oss klara och blev tillbakaskjutsade till hotellet.

Där vilade vi en stund innan vi begav oss ut på bazaaren igen där handlade vi en del, åt mat och stannade vid en mycket färgsprakande dansuppvisning på vägen hem. En mycket intensiv dag.

Bildgalleri
Vår rikschaw
Chiriya Tapu
Chiriya Tapu
STOR rot i den biologiska parken
Chiriya Tapu
Munda Pahar
På väg till utsiktspunkten vid Munda Pahar
Utsikt från Munda Pahar
Utsikt från Munda Pahar
Utsikt från Munda Pahar
Corbyns Cove
Sågverket
Skylt från sågverket
Sågverket
Cellular Jail
Cellular Jail
Cellular Jail
Cellular Jail
Vårt fina hotellrum

Facebook Comments Box