Måste ju nämna något om Chitwan, en stor nationalpark med noshörningar, tigrar o björnar. Vi såg dock bara de första från elefantrygg. Många elefanter med turister var det runt om i buskarna, men ändå upplevde man fridfullheten. Noshörningarna stod nog där de alltid stått. Ute i träsket var tex en mamma o hennes kalv. Vi fick några charmiga bilder, då kalven försökte klättra upp på mamman o få igång henne till lite lek. Vi hade flera andra program. Bada i floden fick vi inte för det fanns krokodiler lite här o där. Mest bara latade vi oss i våra bungalower med den underbara djungelträdgården utanför. All inclusive var det också. Ganska god mat. Men man fick vara snabb som en gasell om man gillar varm mat. Synd att de inte fattar att värma under grytorna. Så himla mycket kan det ju inte kosta, eller om det bara är okunskap. Kocken borde ju bry sig, som haft besvär med all tillagning???
Så åkte vi från Det fridfulla Chitwan. Där köpte jag ett Ncell-simkort med 1 Gb data. Men fick inte till settingarna. Men nu har jag äntligen fått till det genom att skapa en ny APN. Eftersom vi är på 4 våningen räcker inte hotellets wifi till rummet.
Den som tycker att jag är beroende, får gärna tycka det. Men faktum är att det är mycket nytta man har av eget internet. Ska man kolla nya hotell, eller flygbiljetter, eller göra bankärenden eller googla på en medicin som Diamox mot höjdsjuka, då är det bra att ha. Som sjuksköterska vill man veta vad för slags skit man stoppar i sig o hur det verkar. Kontraindikationer o biverkningar osv. Det har jag gjort idag.
Vi har varit runt i alla affärer och köpt saker inför vandringen. Mest handlar det om apoteket. Har fått tag på tejp att tejpa fötterna med. För mina fötter får blåsor efter 10 minuter i nya skor. Nu är dessa visserligen inte ny-nya, utan ingångna, använda uthyrningskängor. Så nu ska jag googla på tejptekniken. Några vanliga plåster och några finare Compeed, en elastisk binda till knäet, och ett specialförband blev det med. I värsta fall åker sandalerna på.
Man ska ha munskydd mot sandstormen som jämt viner däruppe. Bra solskydd och solglasögon.
Efter 3 nätter åkte så resten av Pink Caravan-gruppen vidare mot Kathmandu i går morse. Om några dagar kommer 6 av dem tillbaks hit för att göra en Vandring på 6 dagar. Vi träffar dem nog inte. Det är ju synd. Hela gänget var såna underbara fina människor. Bra blandning av åldrar. Alla lugna o fina o lätta att prata med. De var så hänförda över allt nytt. För oss var ju inte allt så himla nytt, även om de platser vi åkte till, var nya som oftast. Vi tog den här resan just för möjligheten, att bygga ut den med vandring i Mustangdalen. Med FB kan man ju ändå se lite vad som händer med dem och oss. Det finns ju wifi-ställen uppe i bergen med nuförtiden.
Så nu är vi avknoppade och ska resa själva i 3-4 veckor. Kollade lite på flyg till Goa efter vandringen. Men det verkar vara så otroligt krångligt att det skulle ta 16-23 timmar att komma dit. Öh...näe! Vi funderar på att utnyttja o gräva där vi står istället. Det finns ju många ställen här runt Pokhara som vi inte har sett. Kathmandu får vänta till sista två dagarna. Det har blivit en sån otroligt skitig stor stad, att man helst undviker den. Här i Nepal har de inte kommit till gasbränsle än. Här kör man disel hard core. Det var en sak de lyckats bra med i Indien. Men vägarna är bättre här. Dvs inte helt obefintliga som i Indien.
Dock räknar vi med en hel del skump uppe i bergen i morgon, då vi ska åka jeep 8 timmar till Jomsom. Vi och vår guide och vår bärare. Vi är alltså 4 personer i vår grupp. Mat o logi finns där på guesthouses. Så bäraren bär våra personliga tillhörigheter. Guiden bär på sovsäckar o dujackor när vi inte behöver dem. Jag ska köpa ett par elastiska vandringsbyxor som jag kan röra mig fritt i. Och jag har en fleesetröja och min vanliga vinterkappa som går ända till knäna.
Stavar får vi också i paketet. Sen finns det möjlighet att ta en häst bitvis om det krånglar med mitt knä eller annat. Vi har ju varit ganska nedgångna på siståne. Jag i lungorna o M i magen. Men som ett skrämskott verkar de värsta plågorna bortflugna idag dagen före.
I eftermiddag träffar vi guiden och ska gå igenom hela itinearyn, dvs programmet dag för dag, med honom.
Nu har M köpt gottebröd, nån paj, så det blir lite fika-fira! Annars hoppas jag verkligen att jag ska gå ner något kg under vandringen. Ett ostbröd från Franska Boulangeriet nedanför vårt fönster, tjoho, det åkte också ner. Nepaleserna är allt lite franska gottegrisar- har jag alltid sagt!
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
