Andamanerna dag 01 och 02

Nu har vi kommit hem från vår resa igen och eftersom det var svårt med internetmottagningen där så har det inte blivit så mycket uppdateringar här.

Så nu börjar vi från början.

Den 25 december åkte vi tåg upp till Stockholm och sov en natt på hotell innan vi den 26 december tog Flygbussen ut till Arlanda. Vi mellanlandade i London och kom fram till Chennai tidigt på morgonen den 27 december.

Vi tog oss till inrikesterminalen och tänkte ta ut pengar där, på sådana ställen vi skulle till behöver man kontanter till allt så första målet var en ATM. Den som var på utsidan av terminalen hade inga pengar kvar men några som jobbade där berättade att det fanns en till inne på terminalen. Så vi gick fram till vakten och visade våran flygbiljett för att få komma in på flygplatsen, i Indien är det nämligen så att du måste kunna visa upp en flygbiljett för att få komma in p åflygplatsen och när du väl kommit in så får du inte gå ut igen. Alla flygbolag har kontor som går att nå från utsidan så man kan få tag i sin biljett om man inte kunnat skriva ut den i förhand. Men det räcker i princip att ha en utskrift från typ Check my trip där det står flygtiden, vart man ska flyga och namnen på passagerarna.

Sagt och gjort vi tog oss in och gick till ATM:n, det var ur funktion… vi hittade en till ATM i andra änden av terminalen, den var också ur funktion.. så där satt vi, fast på terminalen utan pengar. Till slut lyckades dock Fredrik köpa en kaffe och lite vatten med kortet i en av butikerna där inne. Vi hade ett par timmar att vänta på vårt nästa flyg ut till Port Blair men tiden gick ganska så snabbt. Från Chennai tog flyget typ 2 timmar ut till Port Blair på Andamanerna. Vid det laget var det ca 15 västerlänningar på planet, resten var indier.

Flygplatsen i Port Blair var liten, med bara en ankomsthall där alla utländska medborgare fick stanna vid migrationen för att få visumen granskade och bli inskrivna så att vi kunde få vårt ”Restricted Area Permit”, en pappersbit som visar att man får vara på Andamanerna i 30 dagar. Utanför flygplatsen väntade en rikshaw som tog oss till Aashiaanaa Residency Inn där vi skulle bo för natten. På vägen dit bad vi honom stanna vid en ATM så att vi äntligen fick tag i lite kontanter.

Väl på boendet checkade vi in, med den obligatoriska inskrivningen och kopieringen av pass och visum. Vi lämnade vår packning på rummet och köpte lite wi-fi i receptionen så att vi kunde höra av oss hem. En stund senare kom en man och lämnade de färjebiljetter som jag lyckats få dom att köpa i förväg då alla andra hade slut på biljetter. När vi hade fått biljetterna gav vi oss ut på gatorna för att se oss lite omkring. Vi kom in på lite konstiga vägar och återvändsgränder och kom inte riktigt överens med stället, vi visste inte riktigt vart vi skulle gå så det slutade med att vi tog en rikshaw och åkte till Corbyns Cove istället, Port Blairs enda strand.

Det var en hel del indiska turister där men stranden i sig var inte riktigt vad vi hade förväntat oss och vi blev lite rädda att alla de andra stränderna skulle vara likadana. Där fanns iaf en restaurang där vi kunde få oss lite middag och en kall öl.

Tidigt morgonen efter gick vi ner till båthamnen för att hitta vår båt ut till Havelock, vi skulle åka med Green Ocean, ett av de privata bolagen som har båtturer ut dit. Det var fullt av indier i hamnen som trängdes vid en biljettlucka, vi visste inte riktigt om det var där som vi också skulle stå eller om vi skulle gå någon annan stanns. Till sist förstod vi att det var trängseln för att få tag i de statliga färjebiljetterna och att vårt kontor låg längre bort på piren. Efter att ha stått i kö i en halvtimme eller så för att få ett OK på sin biljett fick vi gå ut till båten och lämna in vårt bagage. Vi tog plats i den finaste klassen som hade fina skinnfåtöljer och var längs fram på övre däck. Båtturen tog ungefär 2 timmar och det mesta av den tiden spenderade vi ute på däck där vi spanade på flygfiskar och beundrade de vackra små öarna som vi åkte förbi.

På Havelock tog vi oss med en rikshaw till Emerald Gecko där vi hade bokat en tvåvånings bungalow. Äntligen var vi på plats!

När vi hade gjort oss lite hemmastadda spanade vi in stranden vid boendet, åt lite lunch i boendets bistro  och slappade i hängmattorna innan vi gick på upptäcktsfärd norrut på stranden i jakt på byn. I byn utrustade vi oss med myggkräm och schampo.

Sedan åt vi middag och somnade gott under myggnätet i vår bungalow. Bungalowen var jätte trevlig med sovrum på övervåningen som var öppet mot havet och med ett myggnät över sängen. Där fanns även en liten balkong som man kunde sitta på. På nedvåningen fanns ett badrum med en dusch som var öppen mot himlen.

Stranden vid boendet, strand nr. 5 var jätte fin tyckte jag. Vackert turkosblått vatten, vit sand och träd som hängde ut över stranden som gjorde att man kunde få vara lite ifred. Det var nästan inga människor alls på stranden så den var väldigt lugn att vara på. Mycket trevligt ställe!